4 sep 2026

Uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte 2025

Hur förhåller sig våra deltagare till det klimatlöfte de skrivit under? Under våren 2026 har Klimatarena Stockholm följt upp 2025 års arbete genom en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att deltagande organisationer fortsätter att utveckla sitt klimatarbete och att det i allt högre grad går från ambition till systematik och genomförande.

Uppföljningens syfte är framför allt att följa hur deltagande organisationer på Klimatarena Stockholm förflyttar sig mot målet om att halvera utsläppen till 2030. Rapporten presenterar upplevda hinder och möjligheter samt vilka konkreta åtgärder de olika aktörerna har vidtagit för att nå sina klimatmål. Fokus ligger även i år på hur kravställning i upphandling inom nybyggnads-, ROT- och anläggningsprojekt används för att minska klimatpåverkan. Därutöver innehåller rapporten ett stort antal exempel på arbetssätt, projekt och medskick som kommer att användas i utvecklingen av Klimatarena Stockholms fortsatta samverkansarbete.

Enkäten skickades ut till 163 deltagare i Klimatarena Stockholm. Totalt inkom 85 unika svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 procent. Precis som tidigare år utgjorde privata aktörer det största segmentet, och vanligast förekommande var konsultbolag, arkitekter samt aktörer inom både ROT- och nybyggnadsprojekt.

Goda förutsättningar att nå målen men draghjälp från andra behövs

En övervägande del av de svarande ser goda möjligheter att nå både sina egna klimatmål och Klimatarena Stockholms gemensamma mål. Samtidigt framgår att måluppfyllelsen i hög grad är beroende av andra aktörer i värdekedjan, särskilt när det gäller utsläpp i Scope 3. De största hindren utgörs av bristande styrning från beställare, följt av kunskapsbrist, otydliga regelverk, låg efterfrågan av samt begränsad lönsamhet i klimatsmarta lösningar.

Offentliga aktörer uppger, i likhet med tidigare år, att de ofta beaktar klimatpåverkan i planering och upphandling. Däremot är öppenhet för innovation begränsad och uppföljning av krav sker i lägre utsträckning, vilket pekar på fortsatt utvecklingspotential. Samtidigt visar materialleverantörer att de arbetar aktivt med att utveckla produkter med lägre klimatpåverkan och att erbjuda cirkulära lösningar, även om arbetet varierar mellan olika aktörer.

Påtaglig utveckling av kravställning, men fortsatt förbättringspotential inom vissa områden

I nybyggnadsprojekt är det fortsatt vanligast att ställa krav på klimatprestanda och klimatdata, ett arbete som har förstärkts jämfört med tidigare år. Resultatet visar tydliga skillnader mellan projekt som färdigställs idag och projekt som initieras – de projekt som startar nu har skarpare klimatkrav från start. Krav på återbruk och kolsänkor är däremot mindre etablerade.

I ROT-projekt är det krav på bevarande, återbruk och användning av byggmaterial med låg klimatpåverkan som står i centrum. Inom anläggningsprojekt ligger fokus framför allt på klimatprestanda för material och bränslen, elektrifiering samt resurseffektiv masshantering. Även inom detta område är arbete med kolsänkor fortfarande begränsat.

Få organisationer har identifierat så kallade spetsprojekt med mål om 70 procents utsläppsminskning, men de projekt som finns fungerar som viktiga testbäddar för nya tekniska lösningar och arbetssätt.

”Vi på hörnet – Ett bevarande och återbrukskontorsprojekt i Göteborg, där vi lyckats komma ner till ca 30 kg CO2e/m2, jämfört med referensvärdet på ca 150 kg CO2e/m2” 

 

”Genom tidiga analyser av befintliga strukturer, aktivt arbete med återbruk av bygg- och markmaterial samt en medveten strategi för yteffektivitet, har vi i flera uppdrag kunnat bidra till väsentligt lägre klimatpåverkan jämfört med konventionella lösningar.” 

Nätverkande och kunskapsdelning ger effekt

Andelen som upplever att deltagandet i Klimatarena Stockholm har en tydligt positiv påverkan på klimatarbetet har ökat markant sedan föregående år. Särskilt uppskattas nätverkande och kunskapsutbyte. Effekterna tycks öka över tid, det vill säga att de som har varit med längre upplever större nytta. Även nyare aktörer upplever stor nytta i tidigt skede, men i lägre utsträckning.

Uppföljningen visar sammantaget på en bransch i mognad, där klimatarbetet i allt större utsträckning integreras i ordinarie processer och projekt. Samtidigt pekar resultaten på behov av stärkt styrning, ökad samverkan i värdekedjan och bättre förutsättningar för att skala upp befintliga lösningar.

Resultatet som helhet kommer att tas om hand av Klimatarena Stockholms processledning, strategigrupp och arbetsgrupper i det fortsatta arbetet. En sammanfattad bild av resultaten kommer även att presenteras vid kommande Chefsforum och vid Klimatarena Stockholms högnivåmöte.

Ta del av hela uppföljningen här

På uppdrag av Klimatarena Stockholm har WSP sammanställt och analyserat resultatet. Arbetet har utförts i nära samarbete med processledning, Alva Herdevall och Christine Brådenmark för Klimatarena Stockholm. Från WSP har Karin Kronlid, Sebastian Gygax och Sara Borgström utfört arbetet.