Frågor och svar

Vad är Klimatarena Stockholm?
Klimatarena Stockholm är en frivillig, neutral samverkansplattform för företag, offentliga organisationer och akademi i Stockholms län. Arenan ska minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalet. Inom arenan kan exempelvis beställare, leverantörer, tillverkare och konsulter utbyta information och erfarenheter kring klimatdriven verksamhetsutveckling med fokus på åtgärder.

Vem kan bli deltagare på Klimatarena Stockholm?
Organisationer med verksamhet inom bygg-, fastighets- och anläggningsbranschen i Stockholms län kan delta i arenan. Skriv under Klimatarena Stockholms klimatlöfte för att bli deltagare. Uppföljningen av klimatlöftet kommer bara att beröra bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län.

Kostar det något att vara med?
Under 2023 är det inte aktuellt att ta ut någon deltagaravgift för att medverka. Om, så kommer det att beredas i strategigruppen för fokusområde bygg och anläggning samt i forum för hållbarhetschefer.

Hur ska resultaten från Klimatarena Stockholm spridas och komma andra till del i Sverige och inom EU?
Det finns mycket att lära från andra klimatinitiativ runt om i landet, i EU och globalt. Det är därför viktigt att hitta kontaktytor mellan varandra och dessa initiativ. Flera deltagare har dessutom nationell och internationell verksamhet där kunskaper och erfarenheter kan delas.

Vad händer om vi inte längre vill vara med i samarbetet?
Det är frivilligt att skriva under klimatlöftet och bli deltagare i Klimatarena Stockholm. Om ni inte längre vill vara med kan ni utträda efter beslut på samma nivå som vid inträdet.

Vad är Klimatarena Stockholms klimatlöfte?
Klimatlöftet är ett verktyg för resultatuppföljning. Det skapar även förutsättningar för erfarenhetsutbyte kring konkreta åtgärder. Löftet är inte ett bindande avtal i juridisk mening. Vi kommer inte heller hänga ut aktörer som inte uppnår delmålen. Läs mer om klimatlöftet här.

Hur kommer uppföljningen av klimatlöftet att gå till?
Uppföljningen kommer att klargöras under 2023 tillsammans med deltagarna på klimatarenan. Uppföljningen kommer att variera, beroende på delmål och aktörstyp. Den kommer inte att ske på företagsnivå utan på projektnivå, med ambition om att hitta en variant som fungerar för många.

Uppföljning av bygg- och anläggningsprojekt (delmål för byggherrar och fastighetsägare) berör endast projekt i Stockholms län. Först och främst ska projekt med stor klimatpåverkan redovisas. Vi behöver tillsammans hitta nivåer för när olika typer av projekt ska redovisas. Alla projekt behöver inte redovisas. Även när det kommer till redovisning av förvaltningens klimatpåverkan kommer vi att tillsammans ta fram en gemensam definition som baseras på vedertagna metoder och redan tillgängligt underlag.

Hur överensstämmer Klimatarena Stockholms klimatlöfte med EU:s direktiv?
Klimatlöftet tar avstamp i Parisavtalet och utarbetas i samverkan med strategigrupp och forum för hållbarhetschefer. Många deltagare är experter inom sina respektive områden. Samarbetet skapar förutsättning för att dela kunskap om EU-direktiv med varandra.

Hur ska vi kunna underteckna klimatlöftet om beräkningsmetodiken inte är klar?
Klimatlöftet är en avsiktsförklaring för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Stockholms län år 2030 och för att påskynda den cirkulära omställningen. Många frågor återstår för att faktiskt nå dit och de besvaras bäst genom samverkan. Genom att underteckna klimatlöftet har ni möjlighet att vara med och påverka. En grupp experter i arbetsgruppen för klimatberäkningar inom Klimatarena Stockholm arbetar med att ta fram gemensamma beräkningsanvisningar och målgränsvärden.

Hur definierar ni ett klimatneutralt projekt?
Klimatneutralitet nås genom att först och främst minimera faktiska utsläpp i projekten. Utöver det kommer balanserande åtgärder behövas för att uppnå klimatneutralitet. Gränsvärdet för när balanserande åtgärder tillåts kommer justeras i linje med den tekniska och kunskapsmässiga utvecklingen. För att minst halvera utsläppen diskuterar arbetsgruppen för klimatberäkningar att ett rimligt basår bör vara 2020 med utgångpunkt i Boverkets referensvärdesstudie.

Diskussionen om klimatneutralitet pågår i hela branschen. Privata och offentliga aktörer har olika förutsättningar att uppnå klimatneutralitet eftersom offentliga aktörer inte får använda klimatkompensation som balanserande åtgärd. När det gäller klimatneutrala byggprojekt (nybyggnad av flerbostadshus, lokaler, småhus etc.) ställer sig Klimatarena Stockholm för närvarande bakom de principer som presenteras i Science Based Targets Initiative, FN och standarden ISO 14021. Principerna är persistens, additionalitet, spårbarhet och att inte orsaka negativ inverkan på andra hållbarhetsaspekter.

Innebörden av klimatneutralitet för bygg- och anläggningsprojekt kommer att diskuteras och beredas i arbetsgruppen för klimatberäkningar. Genom att underteckna klimatlöftet har ni möjlighet att vara med och påverka.

Att garantera byggstart av ett klimatneutralt projekt innan år 2025 är svårt samtidigt som det är lågkonjunktur. Hur hanterar vi den utmaningen?
Delmålet i klimatlöftet syftar till att skapa en gnista för att bidra till en testbädd i Stockholms län. Det är också ett verktyg för att kunna utbyta erfarenheter kring klimatneutralt byggande i faktiska projekt. Planeras inget lämpligt projekt innan 2025 berörs aktören inte av delmålet. Se delmålet som en uppmaning att inom din organisation välja ut projekt där ni kan testa att driva klimatarbetet framåt med ambitionen att uppnå klimatneutralitet.

Som entreprenör, konsult och arkitekt behöver man lämna förslag enligt kundens önskemål. Det kan därför bli svårt att uppfylla delmålet. Hur hanterar ni den utmaningen?
Entreprenörer, konsulter och arkitekter ansvarar inte för uppdragsgivarens slutgiltiga val eller beställning.

Vad gäller om klimatlöftet blir reviderat och jag redan har undertecknat?
Målen för klimatlöftet kan komma att ändras allt eftersom kunskapen ökar i branschen och omvärlden ändrar sina krav. Om och när det blir aktuellt kommer det att beredas i Klimatarena Stockholms strategigrupp för fokusområde bygg och anläggning samt i forum för hållbarhetschefer.

Vad händer om vi inte klarar av att nå målen?
Uppföljningen av klimatlöftet kommer att fokusera på hur vi tillsammans kan hitta lösningar för att nå målsättningen. Ingen kommer att hängas ut eller uteslutas om målen inte uppnås.

Hur vet vi vilken arbetsgrupp som är relevant för oss? Och hur man som företag bäst kan bidra?
Här kan ni läsa mer om arbetsgrupperna. När ni skrivit under klimatlöftet får ni del av ytterligare information om arbetsgrupperna och hur ni engagerar er. Har ni egna idéer är ni varmt välkomna att kontakta någon i processledningen.

Fundera över vilken eller vilka arbetsgrupper ni har störst intresse av. Om ni väljer att delta i flera arbetsgrupper, så kan det vara bra att sprida ansvaret mellan olika medarbetare i organisationen.

Ungefär hur mycket tid förväntas deltagare lägga på arbetet i arbetsgrupperna?
Varje organisation väljer i vilken omfattning de vill delta i olika arbetsgrupper. Klimatarena Stockholm är en aktörsdriven plattform där arbetet styrs av deltagarna. Om en organisation undertecknar klimatlöftet men inte engagerar sig på något sätt kommer processledningen att ta kontakt för att förhindra greenwashing.

Hur hanteras tematiska frågor och områden som går på tvärs mellan de olika arbetsgrupperna?
Processledningen hjälper till att fånga upp frågor och föra upp dem till klimatarenans strategigrupp för fokusområde bygg och anläggning och till forum för hållbarhetschefer. Representanterna i strategigruppen och arbetsgruppsledarna bjuds även in till forum för hållbarhetschefer för att skapa överhörning.