Klimatarena Stockholms Högnivåmöte 2026: När omvärlden bromsar krävs modigt ledarskap

Bara dagen före Klimatarena Stockholms högnivåmöte 2026 kom ett tydligt besked från FN: världen kommer inte att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål och riskerar med dagens utveckling en uppvärmning på uppemot 2,8 grader. För bygg- och anläggningssektorn, som spelar en avgörande roll i klimatomställningen, ökar därmed behovet av konkreta beslut och effektiv samverkan. I Klimatarena Stockholm finns en stark grund att bygga vidare på genom den samverkan som har vuxit fram inom plattformen. 

Ledarskap för omställning

Ledningsgrupper och styrelser har en avgörande roll i klimatomställningen. De beslut som fattas idag påverkar sektorns utsläpp under lång tid framöver och formar förutsättningarna för framtidens byggande.

Syftet med högnivåmötet var att lyfta klimatfrågan till den högsta ledningen hos Klimatarena Stockholms deltagare och skapa en gemensam dialog om hur omställningen kan accelerera i ett alltmer komplext omvärldsläge.

Samverkan för Stockholmsregionens framtid

Mötet inleddes av landshövding Cecilia Skingsley och klimatregionråd Märta Martin Granlund. Som representanter för Länsstyrelsen i Stockholms län och Region Stockholm betonade de vikten av samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att möta klimatutmaningen.

Budskapet var tydligt: ingen aktör kan genomföra omställningen på egen hand. För att nå klimatmålen krävs ett gemensamt ansvarstagande och ett fortsatt nära samarbete i hela värdekedjan.

Klimatarena Stockholm presenterade resultat och verktyg

Alva Herdevall Rydell och Louise Arbin, processledare för Klimatarena Stockholm, presenterade aktuella resultat från plattformens arbete samt flera av de verktyg och vägledningar som tagits fram inom nätverket.

Uppföljningen visar att många organisationer har kommit långt i sitt klimatarbete, samtidigt som flera utmaningar kvarstår. Det ger en stark grund att bygga vidare på. För att öka takten i omställningen krävs fortsatt utveckling av arbetssätt, styrning och samverkan mellan sektorns aktörer.

Sista mandatperioden till 2030

I sin inspirationsföreläsning Sista mandatperioden till 2030 – full fart framåt! betonade Mattias Goldmann att de kommande åren blir avgörande för om klimatmålen ska nås. Med utgångspunkt i det politiska läget i Sverige, utvecklingen inom EU och den osäkra globala situationen beskrev han en omvärld där klimatfrågan allt oftare ställs mot andra samhällsutmaningar. Samtidigt framhöll han att just detta gör ledarskapet ännu viktigare. Omställningen behöver fortsätta med oförminskad kraft, även när de politiska och ekonomiska förutsättningarna förändras.

– Regeringssamverkan börjar inte med att bråka om det man är oense om, utan med att hitta vad man är eniga om och sen bygga vidare på det. För Tidöpartierna var det kärnkraften, för de rödgröna är det klimatet, sa Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

Vad kostar klimatambitionerna?

En central punkt på årets program var presentationen av Rambolls klimatekonomiska analys, som belyste de ekonomiska konsekvenserna av olika klimatåtgärder inom bygg- och anläggningssektorn.

Diskussionen utgick från en fråga som många organisationer brottas med: Vad kostar egentligen klimatambitioner? Analysen bidrog med viktiga perspektiv på hur investeringar i klimatomställning behöver vägas mot både framtida kostnader och de affärsmässiga möjligheter som omställningen skapar.

Materialkostnaderna för flerbostadshus har ökat med 66 procent sedan 2015, mer än dubbelt så mycket som arbetskostnaderna under samma period. Det är en utveckling som påverkat projektekonomin för i princip alla typer av byggprojekt. Utfasningen av gratis utsläppsrätter inom EU ETS I och införandet av EU ETS II innebär att priset på de mest koldioxidintensiva byggmaterialen; betong, armering och konstruktionsstål, kommer att stiga successivt fram till 2034.

– Vår analys visar att priset på konstruktionsstål kan öka med upp till 45 procent, betong kan öka med upp till 33 procent och armeringsjärn med upp till 17 procent i fasta priser, endast som följd av utfasningen av gratis utsläppsrätter. Har ni med det i kalkylen? Undrade Peter Önnby, Ramboll

Tillsammans driver vi omställningen framåt

Klimatarena Stockholm är ett gemensamt initiativ från Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län. Genom samverkan mellan företag, akademi och offentliga organisationer skapas förutsättningar för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn i länet.

Årets högnivåmöte visade att viljan att ställa om finns. Nu handlar det om att omsätta kunskap, ambitioner och samarbeten i handling. Klimatarena Stockholm har lagt en viktig grund för omställningen, men för att nå målen behöver arbetet fortsätta att engagera ännu fler aktörer. Genom engagemang, mod och samverkan kan vi tillsammans öka takten i klimatomställningen i Stockholms län.