16 apr 2024

Klimatmål för minst halverade utsläpp till 2030

Har du också undrat hur man sätter mål för att uppnå klimatneutralitet? Och vad betyder klimatneutralitet i egentligen? Det är frågor som diskuteras inom bygg- och anläggningsbranschen idag. Sara Borgström på WSP har på uppdrag av Klimatarena Stockholm, tagit fram ”Klimatmål som minst halverar växthusgasutsläppen till 2030”. I uppdraget ingick också att ta fram en omvärldsanalys av hur olika aktörer och initiativ sätter klimatmål och tolkar begreppet klimatneutralitet. Båda underlagen ska ses som stöd och inspiration för deltagare på Klimatarena Stockholm.

Syftet med rapporten är att förtydliga målsättningar om 50 respektive 70 procent minskade växthusgasutsläpp för bygg- och anläggningsprojekt inom nyproduktion, ROT och anläggning mellan 2020 och 2030. Rapporten ger även exempel på vilket typ av stöd som behövs för att projekten ska nå målen och har förankrats i Klimatarena Stockholms strategigrupp.

Ladda ner rapporten ”Klimatmål som minst halverar växthusgasutsläppen till 2030” här

Omvärldsanalysen visar på följande resultat och slutsatser:

• Samtliga analyserade aktörer/vägledningar/plattformar har målsättningar om att minska faktisk klimatpåverkan 2020–2030 med minst 50 procent. Många har en högre ambition än så.
• Merparten formulerar intensitetsmål för projekt, för att kunna mäta förflyttning utan att konjunkturen (i form av byggd mängd) påverkar.
• Det finns en konsensus kring hierarki av åtgärder, med fokus på minskningar först och med målet att minska återstående utsläpp mellan 2040 och 2050. I första hand ska direkta och indirekta utsläpp minskas, sedan kan intern kompensation tillämpas och sist extern kompensation.
• Flera aktörer som har mål om klimatneutralitet/fossilfrihet/netto noll på lång sikt, har inga krav på kompensation i målet på kort sikt till 2030..
• Kommuner får inte arbeta med extern kompensation, varför det troligen är omöjligt för dem att uppnå klimatneutralitet i bygg- och anläggningsprojekt på kort sikt.
• Definitioner av klimatneutralitet/netto noll är framför allt på organisationsnivå, inte på projektnivå.
• Det saknas konsensus kring hur balanserande åtgärder ska kunna användas i projekt, exempelvis avseende inbundet biogent kol och leverans av förnybar energi. Mycket arbete pågår för tillfället kring detta. Omvärldsanalysen inkluderar inte en beskrivning av arbetet med definitioner av balanserande åtgärder.

Ladda ner ”Klimatmål – en omvärldsanalys” här