Vanliga föreställningar om återbruk av byggprodukter

Det går inte att få garanti på återbrukat material

Jo då, i vissa projekt i Stockholms län, tar fastighetsägaren garantiansvaret för produktens innehåll och kvalitetssäkring. Entreprenörens garantiansvar vid återbrukade produkter begränsas ofta till att gälla utfört arbete (Med ändring av ABT kap 5 §5). I övrigt har entreprenören garantiansvar enligt ABT06.

En översiktlig guide över provtagningar och kvalitetssäkringar per produkttyp finns dokumenterat i ”Byggåterbruksguiden – En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder”.

Vi kan inte återbruka för det saknas mellanlager

Det är ganska många fastighetsägare i länet som har egna mellanlager. Det allra vanligaste är att de återbrukade produkterna mellanlagras i anslutning till pågående projekt. I byggnaden, i tomma lokaler eller i temporära tält på rivningsplatsen. Om ni ska sälja de återbrukade produkterna i egen regi använder många digitala plattformar som Blocket, CCbuild, Loopfront, Dacke 2.0 eller Palats.

Bygglovsprocessen hindrar återbruk

Bygglovsprocessen behöver inte vara ett hinder, däremot behövs information som underlättar för bygglovshandläggaren. Förutsättningar för återbruk regleras ofta via detaljerade beskrivningar i bygglovshandlingar. Det kan resultera i att en bygglovsansökan kan behöva göras om, om rätt dimension saknas för de byggnadsdelar som ska återbrukas. Tänk därför på att där det är möjligt, ange ett spann som produkterna ska hålla sig inom. När exempelvis fönster ska återbrukas är det bättre att ange minsta och största mått som fönsterna ska hålla sig inom, i stället för att ange fönsternas exakta mått.

Det går inte att CE-märka återbrukade produkter

Det går att CE-märka återbrukade produkter. Sveriges första CE-märkta återbruksproduktion är fasadtegel från Bruksspecialisten. Kraven i CE-märkningen gör att Bruksspecialisten har en strängare kontroll av sitt återbrukade tegel än för nytillverkat. Teglet testas mot samma egenskaper som nytillverkat fasadtegel och viktiga parametrar att kvalitetssäkra är tryckhållfasthet, vattenupptagning, densitet och frosttålighet.

För många produkter behövs ingen CE-märkning för att de ska kunna återbrukas. I stället kan försäkringsbolag, branschorganisationer och branschspecialister samarbeta för att gemensamt kvalitetssäkra en produkt. Ett sådant exempel i ett pilotprojekt där DEKRA, Tibnor, Sweco har möjliggjort återbruk av stålkonstruktioner. Mer om projektet, och de olika aktörernas roller, går att läsa om här: https://www.sweco.se/projekt/aterbruk-av-stalprofiler/

Det är så få saker som kan återbrukas så det är ingen idé

Rent tekniskt sätt går det att återbruka det mesta även om det inte alla gånger är lämpligt att återbruka produkter som innehåller farligt avfall, föroreningar eller inte har kvalitetssäkrats.

Tänk på att återbrukade produkter som inte klarar normkrav kan användas på nya sätt! Det kan handla om ett äldre fasadfönster som inte uppfyller dagens isoleringskrav för just fasadfönster men som går utmärkt att använda som väggavskiljare, innervägg eller ett växthus.

Referensprojekt från CCBuild: Återbrukskontor i Kista (ombyggnad)

Det går inte att överblicka utbud och efterfrågan

Ja, det stämmer delvis. Idag finns det ett antal olika digitala plattformar för återbruk av byggmaterial vilket kan försvåra en överblick. I Stockholms län är det vanligt att återbruka följande byggprodukterna: Innertak, fönster, tegel, golv, utemöbler, belysning, markbeläggning, byggskivor, beslag, inredning och möbler samt övrig sten och betong.

Fler kategorier av byggprodukter och möbler som utifrån vanliga flöden idag kan vara aktuella och lämpliga för återbruk finns listade i IVL:s rapport Klimateffekter av återbrukade byggprodukter och möbler (kap 4.1).

Det är krångligt att förstå skillnaden mellan miljöinventering, materialinventering och återbruksinventering

Ok, vi ska försöka reda ut begreppen. Begreppet miljöinventering används inte längre. Det var ett begrepp som tidigare hänvisade till en redogörelse över vilka föroreningar och farliga ämnen som finns i byggnaden enligt Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 6–8 §§. 2020 uppdaterades avfallsförordningen (2020:614) begreppet miljöinventering försvann helt från PBL.

Idag heter det i stället materialinventering. En materialinventering inkluderar både farliga ämnen samt de byggvaror som kan återanvändas. Miljö- och återbruksinventeringen har därmed blivit en handling i kontrollplanen (Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 6 §).

Det krävs specialistkompetens för att genomföra materialinventeringar i Sverige (UM 10572:2). Kvalificeringskrav för att genomföra en materialinventering kontrolleras av kontrollansvarig samt projektchef.

Det är svårt att hitta goda exempel på återbruk

Det finns en lista över referensprojekt med fokus på återbruk hos Centrum för cirkulärt byggande. Den hittar du här.

Det är för dyrt att demontera material för återbruk

Nja, i vissa fall kan det vara dyrt men i många fall är det ungefär samma kostnad eller till och med billigare än konventionellt byggmaterial, något som har blivit märkbart i pilotprojektet Återhus.

När Norrköpings kommun renoverade äldreboenden kunde 20 höj- och sänkbara handfat med konsol och spegel bevaras. Ett handfat med konsol kostar cirka 6 000 kronor i nypris. När handfaten i stället kunde återbrukas blev den ekonomiska besparingen cirka 85 000 kr efter att timkostnaden dragits av för entreprenören som gjorde demontaget.

Det är inte lönsamt att återbruka

En av de vanligaste frågorna som diskuterats inom Klimatarena Stockholm är om återbruk kan bli en lönsam affär. Enkelt förklarat är den främsta affärsnyttan med återbruk att i stället för att betala dyra projektpengar för att lämna bort materialet som avfall, så kanske projektet kan få betalt för att en annan part kommer och hämtar materialet.

Andra faktorer som påverkar lönsamheten är till exempel att demontering görs på ett strategiskt sätt, val av mellanlager, val av rivare, mätbara och spårbara data samt transporter.

Läs gärna Swecos blogginlägg ”Snurr på den cirkulära affären” som fördjupar ovan och hur ni gör återbruk till en lönsam affär.

Hyresgäster vill ha nytt i stället för återbruk

Nej, det stämmer inte enligt den enkät som Fastighetsägarna har skickat ut till cirka 3000 boende och personer i bostadskö för att få en bild av vad hyresgäster tänker kring återbruk. Resultaten visar att två av tre hyresgäster är positiva till återbruk. Bland annat framgår att hyresgästerna blir ännu mer positiva när de förstår kopplingen mellan återbruk och minskade växthusgasutsläpp vid renovering. Många är beredda att betala en likvärdig hyra som vid en renovering med nya material.

Länk till Fastighetsägarnas undersökning finns här.

Det går väl inte att återbruka tunga element?

Ja, det går! Det pågår flera forsknings- och demonstrationsprojekt som visar att det är möjligt redan idag.

Ett exempel är projektet Hållbarhetshuset som är byggt med bland annat 100 procent återbrukade HDF-bjälklag, 100 procent återbrukade dörrar och 100 procent återbrukade trappor. Hållbarhetshuset är en del av innovationsprojektet ‘Återhus – att bygga hus av hus’ som tittat på möjligheter att återbruka tunga byggnadsdelar såsom stommar och fasader av stål och betong.

Klicka här för att lära dig mer om Återhus

Långa transporter neutraliserar klimatnyttan med återbruk

Nej, inte enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att ett träfönster kan skickas längre än till Kapstaden innan lastbilstransportens klimatpåverkan äter upp den besparing som görs genom att undvika att tillverka ett nytt träfönster.

Transporter, lagerhållning och rekonditionering i samband med återanvändning av produkter har generellt en mycket lägre klimatpåverkan än den klimatbesparing man får av att undvika att tillverka en ny produkt.

Läs mer här: Återbruk av byggprodukter och möbler.

Det finns ingen efterfrågan på installationer för återbruk

Den här guiden visar på ett enkelt sätt hur återbruk av installationer kan gå till. Guiden berör produkter som: apparat- och elskåp, ventilationskanaler och passiva don, porslin och blandare, WC-stolar, handfat, blandare, rumsvärmare och rumskylare, radiatorer, kylbafflar, fläktkonvektorer, fläktluftvärmare och -kylare, belysning samt kabelstegar.

IVL Svenska Miljöinstitutet har skrivit en rapport om hur återbruk av installationsprodukter och material inom bygg- och fastighetssektorn kan öka, läs mer här: Hur skapar vi förutsättningar för återbruk av installationer? (diva-portal.org)