Frågor och svar

Vad är Klimatarena Stockholm?
Klimatarena Stockholm är en frivillig, neutral samverkansplattform för företag, offentliga organisationer och akademi i Stockholms län. Arenan ska minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalet. Inom arenan kan exempelvis beställare, leverantörer, tillverkare och konsulter utbyta information och erfarenheter kring klimatdriven verksamhetsutveckling med fokus på åtgärder.

Vem kan bli deltagare på Klimatarena Stockholm?
Organisationer med verksamhet inom bygg-, fastighets- och anläggningsbranschen i Stockholms län kan delta i arenan. Skriv under Klimatarena Stockholms klimatlöfte för att bli deltagare. Uppföljningen av klimatlöftet kommer bara att beröra bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län.

Kostar det något att vara med?
Under 2023 är det inte aktuellt att ta ut någon deltagaravgift för att medverka. Om det blir aktuellt, så kommer det att beredas i strategigruppen för fokusområde bygg och anläggning samt i forum för hållbarhetschefer.

Hur ska resultaten från Klimatarena Stockholm spridas och komma andra till del i Sverige och inom EU?
Det finns mycket att lära från andra klimatinitiativ runt om i landet, i EU och globalt. Det är därför viktigt att hitta kontaktytor mellan varandra och dessa initiativ. Flera deltagare har dessutom nationell och internationell verksamhet där kunskaper och erfarenheter kan delas.

Vad händer om vi inte längre vill vara med i samarbetet?
Det är frivilligt att skriva under klimatlöftet och bli deltagare i Klimatarena Stockholm. Om ni inte längre vill vara med kan ni utträda efter beslut på samma nivå som vid inträdet.

Vad är Klimatarena Stockholms klimatlöfte?
Klimatlöftet är en gemensam målsättning och ett verktyg för resultatuppföljning. Det skapar även förutsättningar för erfarenhetsutbyte kring konkreta åtgärder. Löftet är inte ett bindande avtal i juridisk mening. Vi kommer inte heller hänga ut aktörer som inte uppnår delmålen. Läs mer om klimatlöftet här.

Hur kommer uppföljningen av klimatlöftet att gå till?
Uppföljningen av klimatlöftet kommer att ske genom en enkät till deltagande organisationer under våren 2024. Enkäten kommer att vara strukturerad efter klimatlöftets delmål med olika sektioner som berör olika aktörsgrupper. Uppföljningen kommer att fokusera på projektnivå dvs. bygg- och anläggningsprojektens klimatpåverkan, inte organisationens klimatpåverkan som helhet. Uppföljning av bygg- och anläggningsprojekt (delmål för byggherrar och fastighetsägare) berör endast projekt i Stockholms län.

Hur överensstämmer Klimatarena Stockholms klimatlöfte med EU:s direktiv?
Klimatlöftet tar avstamp i Parisavtalet och utarbetas i samverkan med strategigrupp och forum för hållbarhetschefer. Många deltagare är experter inom sina respektive områden. Samarbetet skapar förutsättning för att dela kunskap om EU-direktiv med varandra.

Hur ska vi klimatberäkna våra bygg- och anläggningsprojekt?
Klimatarena Stockholm har tagit fram beräkningsanvisningar för nyproduktion av byggnader. Denna metodik är framtagen i samverkan med Stockholms stads byggande bolag och HS30 (Hållbart Stockholm 30). Stora delar av metodiken kan appliceras även på renovering, ombyggnad och tillbyggnad av byggnader. En vägledning är under utveckling för ROT-projekt.

För klimatberäkning av anläggningsprojekt har Klimatarena Stockholm inte tagit fram en egen beräkningsmetodik, utan rekommenderar att projekten tills vidare använder samma beräkningsmetodik som Trafikverket använder.

Vad gäller om klimatlöftet blir reviderat och jag redan har undertecknat?
Målen för klimatlöftet kan komma att ändras allt eftersom kunskapen ökar i branschen och omvärlden ändrar sina krav. Om och när det blir aktuellt kommer det att beredas i Klimatarena Stockholms strategigrupp för fokusområde bygg och anläggning samt i forum för hållbarhetschefer.

Vad händer om vi inte klarar av att nå målen?
Uppföljningen av klimatlöftet kommer att fokusera på hur vi tillsammans kan hitta lösningar för att nå målsättningen. Ingen kommer att hängas ut eller uteslutas om målen inte uppnås.

Hur definierar ni ett klimatneutralt projekt?
Klimatneutralitet nås genom att först och främst minimera faktiska utsläpp i projekten. För att kalla ett projekt för klimatneutralt måste utsläppen av växthusgaser minst halveras. Ett rimligt basår bör vara 2020 med utgångpunkt i Boverkets referensvärdesstudie. Resterande utsläpp behöver balanseras, här följer Klimatarena Stockholm utvecklingen inom området och avvaktar standardisering. I uppföljningen av Klimatarena Stockholms klimatlöfte ges deltagande organisationer möjlighet att ange vilken definition av klimatneutralt byggprojekt som använts, t.ex. LFM30 eller NollCO2s metodik.

Klimatarena Stockholm ansluter sig till den hierarki för klimatneutralitet som bland annat presenteras i ISO14068.

1. Minskning av direkta och indirekta utsläpp
2. Intern kompensation (insetting)
3. Extern kompensation (offsetting)

Klimatarena Stockholm ställer sig bakom de principer som presenteras i Science Based Targets Initiative, FN och standarden ISO 14068, EU:s och EU:s arbete med Carbon Removal Certification. Principerna är persistens, additionalitet, spårbarhet och att inte orsaka negativ inverkan på andra hållbarhetsaspekter. En viktig aspekt för klimatneutralitet är styrning mot residuala utsläpp.

Att garantera byggstart av ett klimatneutralt projekt innan år 2025 är svårt samtidigt som det är lågkonjunktur. Hur hanterar vi den utmaningen?
Delmålet i klimatlöftet syftar till att skapa en gnista för att bidra till en testbädd i Stockholms län. Det är också ett verktyg för att kunna utbyta erfarenheter kring klimatneutralt byggande i faktiska projekt. Planeras inget lämpligt projekt innan 2025 berörs aktören inte av delmålet. Se delmålet som en uppmaning att inom din organisation välja ut projekt där ni kan testa att driva klimatarbetet framåt med ambitionen att uppnå klimatneutralitet.

Som entreprenör, konsult och arkitekt behöver man lämna förslag enligt kundens önskemål. Det kan därför bli svårt att uppfylla delmålet. Hur hanterar ni den utmaningen?
Entreprenörer, konsulter och arkitekter ansvarar inte för uppdragsgivarens slutgiltiga val eller beställning.

 

Hur vet vi vilken arbetsgrupp som är relevant för oss? Och hur man som företag bäst kan bidra?
Här kan ni läsa mer om arbetsgrupperna. När ni skrivit under klimatlöftet får ni del av ytterligare information om arbetsgrupperna och hur ni engagerar er. Har ni egna idéer är ni varmt välkomna att kontakta någon i processledningen.

Fundera över vilken eller vilka arbetsgrupper ni har störst intresse av. Om ni väljer att delta i flera arbetsgrupper, så kan det vara bra att sprida ansvaret mellan olika medarbetare i organisationen.

Ungefär hur mycket tid förväntas deltagare lägga på arbetet i arbetsgrupperna?
Varje organisation väljer i vilken omfattning de vill delta i olika arbetsgrupper. Klimatarena Stockholm är en aktörsdriven plattform där arbetet styrs av deltagarna. Om en organisation undertecknar klimatlöftet men inte engagerar sig på något sätt kommer processledningen att ta kontakt för att förhindra greenwashing.

Hur hanteras tematiska frågor och områden som går på tvärs mellan de olika arbetsgrupperna?
Processledningen hjälper till att fånga upp frågor och föra upp dem till klimatarenans strategigrupp för fokusområde bygg och anläggning och till forum för hållbarhetschefer. Representanterna i strategigruppen och arbetsgruppsledarna bjuds även in till forum för hållbarhetschefer för att skapa överhörning.