Ny vägledning för upphandling av elektrifierade entreprenader

Klimatarena Stockholms temagrupp för anläggning har i samarbete med Fossilfritt Sverige tagit fram en ny vägledning för upphandling av elektrifierade entreprenader. Vägledningen ska utgöra ett stöd för offentliga och privata beställare som vill använda upphandling som ett verktyg för att minska klimatpåverkan i anläggningsprojekt.

Arbetsmaskiner och tunga transporter står för cirka 12 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp och för upp till hälften av klimatpåverkan i ett anläggningsprojekt. Genom elektrifiering av bygg- och anläggningsentreprenader finns därmed en betydande potential att minska koldioxidutsläppen, samtidigt som buller och luftföroreningar minskar.

– För att elektrifieringen ska få genomslag i större skala krävs en tydlig och långsiktig efterfrågan. Med den här vägledningen visar vi att det redan i dag är möjligt att ställa krav på elektrifierade entreprenader på ett strukturerat och genomförbart sätt, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Elektrifierade arbetsmaskiner och transporter utvecklas snabbt och används redan i anläggningsprojekt runt om i landet. När dieseldrivna maskiner ersätts med eldrivna alternativ kan klimatutsläppen i projekten minska avsevärt. Samtidigt bidrar elektrifieringen till förbättrad arbetsmiljö och minskad lokal miljöpåverkan kring byggarbetsplatser.

Vägledningen är framtagen som en praktisk exempelsammanställning och innehåller formuleringar för krav, utvärderingskriterier och avtalsvillkor som kan anpassas efter olika projekts förutsättningar och marknadens mognad. Den belyser även vanliga utmaningar, såsom tillgång till maskiner, laddinfrastruktur och riskfördelning, samt hur dessa kan hanteras i upphandlingsprocessen.

– Tydliga och långsiktiga förväntningar från beställare är avgörande för att omställningen ska gå i takt med teknikens utveckling. När kravbilden är gemensam och förutsägbar skapas bättre förutsättningar för hela branschen, säger Sara Gorton, hållbarhets- och innovationsdirektör, på Skanska.

Vägledningen riktar sig främst till kommuner, regioner och statliga beställare, men är även relevant för privata byggherrar och andra aktörer som vill minska klimatpåverkan i anläggningssektorn

Ladda ner vägledningen här

Arbetet med att ta fram vägledningen har skett inom Klimatarena Stockholms temagrupp för anläggning, och har sammanställts av WSP i uppdrag av Klimatarena Stockholm. Vid arbete med vägledningen har rekommendationer och exempel från flera aktörer tagits i beaktning. Bland annat från Fossilfritt Sverige, Stockholms stad, Trafikverket, Uppsala kommun och Ellevio.

Följande aktörer har bidragit med insikter i vilka behov vägledningen rekommenderas att beakta: Trafikförvaltningen Region Stockholm, Länsstyrelsen Stockholms län, Stockholms stad, Trafikverket, Skanska, Volvo, Peab och ABT-bolagen.

Vi välkomnar eventuell feedback på vägledningen. Feedback hänvisas till Alva Herdevall Rydell, Klimatarena Stockholm.

Här kraftsamlar Sveriges klimatinitiativ

De senaste åren har allt fler samverkansinitiativ etablerats i Sverige för att driva klimatomställningen i bygg- och anläggningssektorn. Den 20–21 oktober möttes de för första gången under ett och samma tak: Klimattinget 2025 i Stockholm.

Bygg- och anläggningssektorn står för omkring en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp och genererar 40 procent av landets avfall. Behovet av att kroka arm och samverka över gränser för att driva omställningen framåt är stort – något som har lett till att många initiativ växt fram från norr till söder.

Syftet med Klimattinget var tydligt: att hitta vägarna framåt, bygga vidare på varandras erfarenheter och stärka det nätverk som blir allt viktigare i vår tids svåraste utmaning.
Under konferensen diskuterades hur vi kan samordna arbetet inom olika sakfrågor och utveckla våra arbetssätt för att organisera och leda samverkan mellan aktörer i sektorn.

Klimattinget inleddes av Ida Karlsson, forskare vid Chalmers, som visade hur omställningen i sektorn har utvecklats sedan 2018 och vad som krävs för att nå klimatmålen till 2045. Det blev tydligt att samordning mellan aktörer i hela värdekedjan är avgörande för att minska utsläppen i den takt som krävs. Ida betonade här särskilt klimatinitiativens betydelse.

”Klimatinitiativens roll är att skala upp, driva på och visa vägen framåt – och att skapa lärande, samverkan och kraft i gemensamma ansträngningar,” säger Ida Karlsson, Chalmers.

Under den andra dagen stod samverkan som metod i fokus. Anna Zingmark från LÄNKA Consulting ledde ett pass om hur man kan leda komplexa processer över organisationsgränser. Hon betonade vikten av att fortsätta även när samarbetet skaver och att integrera olika perspektiv – det är då de verkligt nyskapande resultaten uppstår.

Engagemanget och surret i rummet blev ett tydligt tecken på vår energi, nyfikenhet och vilja att agera tillsammans. Klimatarena Stockholm stod värd för årets Klimatting och lämnade vid avslutningen över stafettpinnen till Hållbart Stockholm 2030 (HS30), som tar vid som värd för Klimattinget 2026.

Deltagande klimatinitiativ vid Klimattinget 2025:

• Bruka Halland, EMC
• CCC Jönköpings län
• Den nationella färdplanen (Fossilfritt Sverige)
• Gävle Klimatavtal
• Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande
• Helsingborgs stad
• Hållbart Stockholm 2030, HS30
• Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om!
• Klimatarena Stockholm
• Klimatarena Sundsvall
• Klimatneutrala Kalmar / Future Baltic Bauhaus
• Lokal Färdplan Malmö 2030, LFM30
• Umeå kommun
• Uppsala Klimatprotokoll
• Örebro Klimatinitiativ
• Östergötland Bygger Klimatneutralt, ÖBKN

Uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte 2024

Hur förhåller sig Klimatarena Stockholms deltagare till det klimatlöfte de skrivit under? Under våren har arbetet under året 2024 följts upp via en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att ett deltagande på Klimatarena Stockholm upplevs ha haft en positiv påverkan, särskilt genom kunskapsutbyte och nätverkande.

Uppföljningens syfte är framförallt att visa på hur deltagande organisationer på Klimatarena Stockholm förflyttar sig mot det gemensamma klimatlöftet. Nu publiceras rapporten med resultatet av uppföljningen. Rapporten presenterar upplevda hinder och möjligheter samt vilka konkreta åtgärder de olika aktörerna vidtagit för att nå sina klimatmål. Fokus ligger även på vilka sätt kravställning i upphandling inom nybyggnads- ROT- och anläggningsprojekt används med syfte att uppnå en reducerad klimatpåverkan. Utöver dessa delar innehåller rapporten även svarsresultat i form av medskick som kommer att användas som stöd i utveckling av Klimatarena Stockholms samverkansarbete framåt.

Enkäten skickades ut till 129 deltagare i Klimatarena Stockholm. Svarsfrekvensen var hög, 84% vilket betyder att 108 deltagare besvarade minst en enkätfråga. Privata aktörer utgjorde det klart största segmentet bland de svarande och vanligast var konsulter eller arkitekter samt aktörer inom ROT- och nybyggnadsprojekt.

En övervägande del av de svarande ser goda möjligheter att nå sina klimatmål men menar samtidigt att de största hindren utgörs av bristande styrning inom de svarandes egen organisation samt hos deras beställare. Även finansiering och kunskap anses som stora hinder i att nå klimatmålen.

Offentliga aktörer uppger att de ofta eller alltid beaktar klimatpåverkan i planering och upphandling, men uppföljning och öppenhet för innovation är mindre vanligt förekommande. Det senare är ett svarsresultat som står i kontrast till materialleverantörernas svar att de arbetar aktivt med att utveckla produkter med lägre klimatpåverkan och erbjuder cirkulära lösningar.

I nybyggnadsprojekt är det vanligast att ställa krav på klimatprestanda och användning av byggmaterial med låg klimatpåverkan. Återbruk och bevarande samt adderande av kolsänkor är mindre vanligt.

Uppföljningsenkäten innehöll också en fråga om upplevelsen av själva enkäten där responsen var sammantaget positiv. Det fanns även möjlighet att lämna förbättringsförslag till Klimatarena Stockholms fortsatta arbete där flera medskick finns listade. Resultatet som helhet kommer att tas om hand av Klimatarena Stockholms processledning, strategigrupp och dess arbetsgrupper under hösten.

En sammanfattad bild av resultatet kommer även att presenteras vid kommande Chefsforum i september samt vid Klimatarena Stockholms högnivåmöte i oktober.

Ta del av hela uppföljningen här

På uppdrag av Klimatarena Stockholm har WSP sammanfattat och gjort en analys av resultatet av uppföljningen. Arbetet har utförts i nära samarbete med processledning, Alva Herdevall Rydell och Johanna Lampinen Dunér för Klimatarena Stockholm. Från WSP har Kia Hultin och Peter Bjerkesjö (uppdragsansvarig) och Sara Borgström utfört arbetet.

Ny vägledning för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt

Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning har tagit fram en ny vägledning som stöd för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt. Vägledningen utgör ett i raden av konkreta verktyg som ska underlätta för Klimatarena Stockholms deltagare att uppnå sina klimatlöften. Den belyser klimatberäkningar av anläggningsprojekt, ger stöd kring metoder och systemgränser samt höjer kunskapen om de största utsläppskällorna och hur de kan minskas. Vägledningen riktar sig primärt till kommunala och regionala beställare av anläggningsprojekt men kan även användas av privata beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer i värdekedjan.

Anläggningssektorn står för ungefär 10–15 procent av Sveriges totala klimatpåverkan (Mistra Carbon Exit 2020), där arbetsmaskiner, material och transporter utgör de största utsläppskällorna. Samtidigt visar forskningsstudier att det är möjligt att minska utsläppen med cirka 70–75 procent fram till 2030, i linje med Klimatarena Stockholms Klimatlöfte. Därför har Klimatarena Stockholm tagit fram en vägledning för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt. Vägledningen beskriver viktiga principer, fem stora utsläppskällor, hur de kan hanteras i olika skeden samt information om klimatberäkningar och exempel på upphandlingstexter.

”Vi hoppas på att vägledningen kan stötta aktörer i att identifiera och implementera åtgärder för att minska utsläppen i anläggningsprojekt. Det är fantastiskt att vi redan idag med befintlig teknik kan minska utsläppen med över 70%!” säger Alva Herdevall, processledare för Klimatarena Stockholm.

Viktigast för att påverka klimatpåverkan är de tidiga skeden i ett projekt, där strategiska beslut om funktion, lokalisering och utformning fattas. Ju längre fram i projektets gång man kommer, desto svårare och dyrare blir det att genomföra förändringar som minskar klimatpåverkan. Vägledningen riktar sig primärt till kommunala och regionala beställare av anläggningsprojekt men kan även användas av privata beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer i värdekedjan.

Ladda ner guiden här

“Tanken är att läsaren ska få hjälp att förstå vilka de största utsläppskällorna är liksom möjligheterna att reducera dem i ett anläggningsprojekt – ju tidigare de hanteras, desto bättre”, säger Ulrik Axelsson, WSP som har varit med och tagit fram vägledningen.

Vägledningen är en del av fler verktyg inom Klimatarena Stockholm, så som beräkningsanvisningar och guidar för nybyggnation och ROT-projekt (renovering, ombyggnad och tillbyggnad), eller guiden för cirkulär masshantering i anläggningsbyggandet.

Arbetet med att ta fram vägledningen har skett inom Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning, och har sammanställts av WSP i uppdrag av Klimatarena Stockholm. Vägledningen bygger på rekommendationer från Christine Ambell och Ulrik Axelsson, sakexperter inom klimatpåverkan från anläggning på WSP, samt Victoria Stigemyr Hill, sakexpert inom klimatpåverkan från byggnader på WSP. Arbetet inkluderade även rekommendationer och exempel från andra organisationer och initiativ och är utformad utifrån kommunala och privata deltagarnas behov. Vägledningen har även genomgått ett remissförfarande och vi vill särskilt tacka de personer som bidragit med kunskaper, textstycken och tankar kring vägledningens utformning och innehåll.

Vi välkomnar eventuell feedback på vägledningen. Feedback hänvisas till Alva Herdevall Rydell, Klimatarena Stockholm.

Ny guide för cirkulär masshantering i anläggningsbyggandet

Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning har tagit fram en ny guide som stöd för en cirkulär masshantering. Guiden riktar sig till alla aktörer i värdekedjan som har en påverkan på eller ansvar för masshanteringen, och syftar till att bidra till en minskning av klimatavtrycket samt en mer resurseffektiv användning av material. Guiden är utformad som en checklista med åtgärder kopplade till respektive processteg från tidigt planeringsskede till produktion. Här kan du ladda ner guiden och läsa mer om samarbetet för en cirkulär masshantering.

Anläggningssektorn beräknas stå för uppskattningsvis 10 – 15 procent av Sveriges totala klimatpåverkan. Sektorns utsläpp är kopplade till hela värdekedjan där byggprocess och masshantering står för 28 procent. Merparten av masshanteringens klimatpåverkan uppstår vid transporter. För att minska klimatutsläppen från anläggningssektorn behöver en större andel av de schaktmassor som uppstår i byggprojekt återanvändas lokalt. Genom en mer cirkulär hantering, där schaktmassor uppgraderas och förädlas till ballastmaterial, kan transporteffektiviteten öka avsevärt samtidigt som tomma transporter minimeras.
 

”Checklistan är en samling goda råd som har till syfte att väcka funderingar kring masshantering inom den egna organisationen, respektive inom sitt projekt eller ansvarsområde. Guiden ska leda till besparing av både kronor och klimat.” Säger Janne Marie Svarthumle, arbetsgruppsledare anläggning

I anläggningssektorns leverantörskedja behöver många aktörer förändra sitt arbetssätt för att möjliggöra en cirkulär användning av massor som reducerar klimatutsläppen. Ju senare skede och med kortare framförhållning masshanteringsprocessen påbörjas, desto svårare blir implementering av hållbara och cirkulära lösningar. Många av åtgärderna för en mer cirkulär hantering av massor i anläggningssektorn som reducerar klimatutsläppen kräver lång framförhållning och behöver därför göras i ett tidigt planeringsskede. För att stegvis kunna minska utsläppen från bygg- och anläggningsprojekt i enlighet med Klimatarena Stockholms klimatlöfte, med minst 50% mellan 2020 och 2030 och 70% i spetsprojekt behöver samtliga aktörer bidra.

Ladda ner guiden här

Guiden är ett konkret verktyg som ska underlätta för aktörer att uppnå målen i Strategi för hantering av massor i Stockholms län som Region Stockholm, Storsthlm, Trafikverket, Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram som gemensam strategi.

Arbetet med att ta fram guiden har skett inom Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning, där ett speciellt utskott har skapats för att ta fram guiden i samverkan. Utskottet har bestått av Elin Coleman Skanska, Embla Winge Peab, Jonas Alterteg ABT utveckling AB, Jessica Stjernholm Swerock, Janne Marie Svarthumle Järfälla kommun, Anders Borgmark Stockholms stad, Lasse Andersson Region Stockholm, Martina Pereira Norrman Afry samt Kristina Lundberg Ecoloop. Amanda Palmstierna, Länsstyrelsen i Stockholms län och Tabita Gröndal, Region Stockholm, har varit rådgivande under framtagande av guiden.

Vi välkomnar eventuell feedback på vägledningen. Feedback hänvisas till Alva Herdevall, Klimatarena Stockholm.

Dags att ansöka om projektmedel för hållbart cirkulärt byggande

Region Stockholm utlyser 2 miljoner kronor till projekt som ska bidra till ett mer hållbart cirkulärt byggande i Stockholms län. Från den 10 juni kan den som har en spännande projektidé söka pengar för sin idé. Redan nu kan du anmäla dig till informationsträffar. 

Det handlar om projekt inom Klimatarena Stockholms verksamhetsområden: Hållbara byggmaterial, samverkan för resurseffektiv hantering av byggmaterial, resurseffektiv hantering av berg- och jordmassor, cirkulär samhällsplanering och cirkulär förvaltning av byggnader. 

 Pengarna kan sökas av offentliga och privata organisationer som kommuner, kommunala bolag, organisationer, stiftelser och ideella föreningar. Utlysningen riktar sig till projekt med minst två projektpartners och som bidrar till minskad klimatpåverkan och effektivare användning av resurser. 

” Det är jätteroligt att vi fått extramedel för att tillsammans snabba på omställningen till ett hållbart cirkulärt byggande. Vi har sett det här behovet i länet och nu finns riktade medel för åtgärder inom dessa områden, säger Johanna Lampinen Dunér, klimatstrateg och processledare för Region Stockholm.”  

Utlysningen är öppen mellan den 10 juni och 31 augusti 2025.

Ta del av information om utlysningen och anmäl dig till informationsträffar om projektmedel här: https://www.regionstockholm.se/regional-utveckling/finansiering-till-organisationer-och-foretag/projektmedel-for-den-hallbara-regional-utvecklingen/projektmedel-for-hallbar-regional-utveckling/