Ny guide för cirkulärt byggande i markanvisningar

Under det senaste året har Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för cirkulär planering undersökt hur markanvisningar kan bidra till att främja cirkulärt byggande i tidiga skeden av plan- och byggprocessen. Nu lanseras en guide som är baserad på arbetsgruppens resultat. Guiden riktar sig till kommuner som vill främja cirkulärt byggande och är ett stödverktyg för att sätta ramarna för en cirkulär planering. Här kan du ladda ner guiden och läsa mer om samarbetet för en cirkulär samhällsplanering.

Samverkan över organisationsgränser

Arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm diskuterar hur cirkulärt byggande kan främjas i plan- och byggprocessens tidiga skeden. I många fall inleds en byggprocess med att en kommun säljer mark för bebyggelse genom en markanvisning. Det är ett viktigt moment för att utvärdera om befintliga byggnader går att bevara och inventera material för återbruk. I oktober 2023 genomförde arbetsgruppen en workshop hos Sollentuna kommun med fokus på cirkulärt byggande i markanvisningar. Representanter från kommuner, byggaktörer, arkitekter och akademi diskuterade viktiga steg och förutsättningar i en markanvisningsprocess som ska främja cirkularitet. Sollentuna kommun bidrog med ett case för att konkretisera diskussionen, en nerlagd skola i Helenelund som ska utvecklas.

”Det är fantastiskt att vi kan ha ett öppet utbyte mellan offentliga och privata aktörer där vi lär oss mer om varandras perspektiv. Vi behöver tillsammans identifiera hinder och framgångsfaktorer för att ta nästa steg i omställningen till en mer cirkulär byggprocess”, säger Fanny Norkko från Wallenstam som är en av arbetsgruppsledarna.

Ny guide för framtida markanvisningar

Resultatet från workshoppen publiceras nu som en guide. Guiden ska vara ett stödverktyg för kommuner som vill främja cirkulärt byggande. I den fem skeden initiering, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning beskriver guiden olika steg och aktiviteter för att lyfta cirkularitet. Särskilt viktigt är att gränsdragningar och definitioner tydliggörs tidigt i processen samt att kommunen undersöker förutsättningar på platsen och potentialen för att bevara fastigheter eller återbruka material. Att sätta samman en projektgrupp med olika expertkompetenser som kan fungera som jury i utvärderingsfasen är ett annat exempel från guiden.

”Vi tror och hoppas på att guiden kan bli ett viktigt stöd för kommuner som vill lyfta frågan om cirkularitet och resurseffektivitet. Vi behöver se över våra rutiner och på riktigt utgå från det som redan finns på platsen för att tillsammans med aktörerna skapa förutsättningar för ett klimatsmart och resurseffektivt byggande”, säger Elin Ericsson från Sollentuna kommun.

I samarbetet inom arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm, har det blivit tydligt att bygg- och anläggningsbranschen måste arbeta aktivt för att minska klimatpåverkan och resursförbrukningen. Rapporteringskrav från EU och finansiering som styrs mot hållbara investeringar är avgörande faktorer som påverkar företagens omställningsarbete. Därför behöver frågan om klimatpåverkan och cirkularitet finnas med alla skeden i byggprocessen framöver.
 

Ladda ner guiden här

Fokus på detaljplaner framöver

Guiden för markanvisningar kommer att uppdateras i samband med att utveckling sker och Klimatarena Stockholm bjuder in kommuner att vara med i samarbete kring guiden. Arbetsgruppen för cirkulär planering kommer att fokusera på detaljplaner framöver och även där finns möjligheter att medverka. Om du vill vara med, hör av dig till oss.

Jobbar du på en kommun? Den 15 november bjuder bjuder Klimatarena Stockholm in till ett seminarium för kommunernas exploateringskontor. Där kommer vi att presentera guiden, få inblick i exempel från Nacka och Uppsala kommun samt utbyta erfarenheter med varandra. Anmäl dig här.

Uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte 2023

En första uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte har genomförts i nära samarbete med konsultföretaget WSP. Av totalt 103 organisationer har 86 svarat på hur de förhåller sig till det klimatlöfte som varje aktörsgrupp skrivit under. De flesta av aktörerna i Klimatarena Stockholm arbetar för att minska klimatpåverkan utifrån sin rådighet. Men resultatet indikerar om att arbetet behöver accelereras för att nå den övergripande målsättningen om att alla bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län byggs och byggs om klimatneutralt och förvaltas resurseffektivt till 2030.

Rapporten redovisar en första nulägesbild över hur Klimatarena Stockholms deltagare förhåller sig till det klimatlöfte som de skrivit under. Klimatlöftet är en målsättning som tar sikte målet om att alla bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län byggs eller byggs om klimatneutralt samt förvaltas resurseffektivt senast år 2030. Enkäten är strukturerad efter klimatlöftets delmål för olika aktörsgrupper. Utöver en nulägesbeskrivning ska rapporten också bidra till att lyfta lärande exempel och utveckla innehållet och samarbetet på plattformen Klimatarena Stockholm.

Aktörsgruppen konsulter och arkitekter bedöms arbeta på ett sådant sätt att de kan uppnå klimatlöftet med sikte på 2030 som de skrivit under. Däremot är bedömningen att resterande aktörsgrupper, byggherrar och fastighetsägare/förvaltare, entreprenörer och offentliga aktörer, kan behöva öka takten ytterligare för att uppnå sina åtaganden till 2030.

• Samtliga fyra offentliga aktörer som besvarat enkäten uppger att de på olika sätt arbetar med att minska klimatpåverkan. Kravställning på arbetsplatsens fordon och/eller drivmedel är etablerad hos samtliga offentliga aktörer.
• Av 20 byggherre och fastighetsägar-/förvaltarföretag som besvarat enkäten, anger 14 (70 %) att de under 2023 har haft byggprojekt i sin projektportfölj med krav på klimatdeklaration. Vissa byggherrar och fastighetsägare/förvaltare har även arbetat med klimatkrav i sina byggprojekt. Resultatet indikerar även på att fler byggherrar ställer klimatkrav i sina byggprojekt men det har ännu inte slagit igenom för de senare byggskedena.
• Ingen byggherre och fastighetsägare/förvaltare svarar att de har haft anläggningsprojekt i sin projektportfölj under 2023.
• Inom gruppen byggherrar och fastighetsägare/förvaltare anger tre företag av 20 att de har avslutat projekt inom renovering, ombyggnation och tillbyggnation (ROT) under 2023. Av dessa aktörer uppger två att de arbetat med klimatkrav i ROT-projekt. Arbetet med att minska klimatpåverkan i ROT-projekt är mer omoget i branschen än för nybyggnation. Uppföljningen 2024 kommer visa på om någon förflyttning har skett inom anläggning- och ROT-projekt.
• Inom gruppen entreprenörer har två av 13 företag (cirka 15 %) svarat att de ställer krav på klimatneutrala lösningar i byggprojekt. Uppföljningen fångar dessvärre inte upp hur ofta de två entreprenörerna ställer krav på klimatneutrala lösningar. Fem av 13 entreprenörer (ca 40%) uppger att de föreskriver resurseffektiva lösningar med låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv genom krav på målgränsvärde/reduktionskrav i bygg- och anläggningsprojekt.
• Av de totalt 36 konsult- och arkitektföretag som besvarat enkäten uppger 31 företag (ca 90 %) att de lämnat klimatneutrala förslag i bygg- och anläggningsprojekt. Vidare svarar 11 av 36 (30 %) konsulter och arkitekter att de mött krav på klimatneutralitet i projekt

Ta del av hela rapporten om Klimatarena Stockholms uppföljning 2023

Klimatarena Stockholm är ett gemensamt initiativ av Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är att effektivisera och strukturera samverkan mellan länets företag, kommuner och akademi för att öka takten på klimatomställningen i Stockholms län. Län Som deltagare på Klimatarena Stockholm kan ett klimatlöfte skrivas under som är anpassat utifrån de olika aktörernas rådighet och förutsättningar att bidra kallat klimatlöftets delmål. Klimatlöftet är en gemensam målsättning och ett verktyg för resultatuppföljning.

Hur klimatberäknar man grundläggning och renoveringsprojekt?

Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för klimatberäkningar har tillsammans med HS30 och Stockholms stad arbetat med att uppdatera beräkningsanvisningar för klimatpåverkan från nybyggnationsprojekt. Uppdateringen innebär bland annat en ny bilaga med beräkningsanvisning för att inkludera grundläggnings- och markarbete vid byggnation. Arbetsgruppen har också tillsammans med HS30 tagit fram en vägledning för klimatberäkning av renoveringsprojekt.

Klimatarena Stockholm samarbetar med Stockholms stads byggande bolag och plattformen Hållbart Stockholm 2030 (HS30) kring gemensamma anvisningarna för att beräkna klimatpåverkan från nybyggnationsprojekt. Under vintern 2023 och 2024 var fokuset varit att utveckla klimatberäkningsanvisningar av grundläggnings- och markarbete vid byggnation. Arbetet med anvisningarna bygger på dialog med aktörer i branschen och är framtagen av Victoria Stigemyr Hill och Sara Borgström, experter hos WSP inom klimatberäkning av byggnader.

Beräkningskriterierna utgör ett stöd och det är upp till varje organisation att välja hur de ska användas. Förhoppningen är att de gemensamma kriterierna ska hjälpa aktörer att klimatberäkna grundläggnings- och markarbete som i dagsläget inte inkluderas i lagen om klimatdeklaration och på så sätt sporra branschen att snabbare ställa om till ett hållbart byggande. Det är kritiskt för arbetet mot målet att reducera klimatavtrycket från branschen.

”Den nya bilagan är ett sätt att hjälpa branschen hur klimatberäkning av grundläggning- och markarbete vid byggnation kan utföras. Denna typ av anvisning saknas ofta. Som ett första steg innehåller bilagan flexibilitet i vissa områden som planeras att tydliggöras i takt med att vi i branschen får mer kunskap om grundläggning- och markarbetens klimatavtryck vid byggnation.” säger Victoria Stigemyr Hill på WSP.

Fokus på renoveringsprojekt

Klimatarena Stockholms deltagare har även lyft behovet av att få stöd i hur man kan beräkna klimatpåverkan från renovering, ombyggnation och tillbyggnation (ROT). Det är en utmaning eftersom ROT-projekten kan ha en olika stor omfattning och utformning. Nu har Klimatarena Stockholm tillsammans med HS30 tagit fram en vägledning för klimatberäkning av ROT-projekt som ett tillägg till beräkningsanvisningar för nybyggnation.

Vägledningen beskriver förslag till olika metoder vid klimatberäkning av ROT-projekt samt innehåller exempel på upphandlingstexter och åtgärder för minskad klimatpåverkan. Arbetet är utfört tillsammans med deltagande aktörer inom Klimatarena Stockholm och HS30 som arbetar med ROT-projekt. Vägledningen bygger på anvisningar och metoder framtagna av IVL inom projektet “Klimatkrav till rimlig kostnad – ROT” samt rekommendationer från Victoria Stigemyr Hill och Sara Borgström på WSP.

”Eftersom ROT-projekts omfattning är så varierande och därmed även dess klimatpåverkan så hoppas vi att vägledningen kan hjälpa aktörerna till ett systematiskt angreppssätt vid klimatberäkning av ROT-projekt. I vägledningen föreslås tre klimatberäkningsmetoder som matchas med olika kategorier på ROT-projekt. Vi hoppas att detta kan hjälpa aktörerna med hur klimatberäkning av ROT-projekt kan utföras och samtidigt erhålla mer jämförbara resultat.” säger Victoria Stigemyr Hill på WSP.

Vill du veta mer?
Välkommen till ett digitalt lanseringsevent om vägledningen för ROT-projekt samt bilagan om grundläggnings- och markarbete i beräkningsanvisningarna den 3 maj, klockan 10 – 11. Anmäl dig här.

Ladda ner dokumenten här

Klimatmål för minst halverade utsläpp till 2030

Har du också undrat hur man sätter mål för att uppnå klimatneutralitet? Och vad betyder klimatneutralitet i egentligen? Det är frågor som diskuteras inom bygg- och anläggningsbranschen idag. Sara Borgström på WSP har på uppdrag av Klimatarena Stockholm, tagit fram ”Klimatmål som minst halverar växthusgasutsläppen till 2030”. I uppdraget ingick också att ta fram en omvärldsanalys av hur olika aktörer och initiativ sätter klimatmål och tolkar begreppet klimatneutralitet. Båda underlagen ska ses som stöd och inspiration för deltagare på Klimatarena Stockholm.

Syftet med rapporten är att förtydliga målsättningar om 50 respektive 70 procent minskade växthusgasutsläpp för bygg- och anläggningsprojekt inom nyproduktion, ROT och anläggning mellan 2020 och 2030. Rapporten ger även exempel på vilket typ av stöd som behövs för att projekten ska nå målen och har förankrats i Klimatarena Stockholms strategigrupp.

Ladda ner rapporten ”Klimatmål som minst halverar växthusgasutsläppen till 2030” här

Omvärldsanalysen visar på följande resultat och slutsatser:

• Samtliga analyserade aktörer/vägledningar/plattformar har målsättningar om att minska faktisk klimatpåverkan 2020–2030 med minst 50 procent. Många har en högre ambition än så.
• Merparten formulerar intensitetsmål för projekt, för att kunna mäta förflyttning utan att konjunkturen (i form av byggd mängd) påverkar.
• Det finns en konsensus kring hierarki av åtgärder, med fokus på minskningar först och med målet att minska återstående utsläpp mellan 2040 och 2050. I första hand ska direkta och indirekta utsläpp minskas, sedan kan intern kompensation tillämpas och sist extern kompensation.
• Flera aktörer som har mål om klimatneutralitet/fossilfrihet/netto noll på lång sikt, har inga krav på kompensation i målet på kort sikt till 2030..
• Kommuner får inte arbeta med extern kompensation, varför det troligen är omöjligt för dem att uppnå klimatneutralitet i bygg- och anläggningsprojekt på kort sikt.
• Definitioner av klimatneutralitet/netto noll är framför allt på organisationsnivå, inte på projektnivå.
• Det saknas konsensus kring hur balanserande åtgärder ska kunna användas i projekt, exempelvis avseende inbundet biogent kol och leverans av förnybar energi. Mycket arbete pågår för tillfället kring detta. Omvärldsanalysen inkluderar inte en beskrivning av arbetet med definitioner av balanserande åtgärder.

Ladda ner ”Klimatmål – en omvärldsanalys” här

Svar på återbruksmyter

Ett stort hinder för att få i gång en storskalig marknad för återbrukat byggmaterial är osäkerheter kring praktiska frågor. Nu har arbetsgruppen för återbruksmarknad på Klimatarena Stockholm under ledning av Sweco tagit fram fakta och annan kunskap som svar på de vanligaste myterna om återbruk.

För att skapa en industriell återbruksmarknad behöver fler komma i gång

Sweco har sammanställt svar på de vanligaste myterna kring återbruk av byggmaterial. Arbetet har genomförts i samarbete med Klimatarena Stockholms arbetsgrupp återbruksmarknad. Syftet är att sprida kunskap och minska tröskeln för återbruk. Det är kritiskt för att reducera klimatpåverkan från bygg- och renoveringsprojekt och öka resurseffektivitet.

I Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för återbruksmarknad samarbetar aktörer från hela byggbranschen för att etablera en återbruksmarknad för byggmaterial i industriell skala. Arbetsgruppen identifierar knäckfrågor och lösningar som ska underlätta återbruk. Ett stort hinder är osäkerheter kring vissa praktiska frågor. De vanligaste frågorna handlar exempelvis om garantier, mellanlagring, bygglov, CE-märkningar, vilka produkter som lämpar sig för återbruk, skillnaden mellan olika typer av inventeringar, goda exempel, lönsamhet etcetera.

”Vi vill att så många aktörer som möjligt börjar använda återbrukat byggmaterial för att på så sätt öka utbud och efterfrågan. För att skapa en återbruksmarknad i industriell skala behöver fler komma i gång så att vi når en kritisk massa”, säger Lasse Andersson, processledare på Klimatarena Stockholm.

Här hittar du svar på återbruksmyter

Nytt projekt ska främja cirkulärt byggande i Stockholms län

I bygg- och anläggningsbranschen är intresset för att ställa om till ett cirkulärt byggande stort. Ett cirkulärt byggande bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan och i många fall även till minskade kostnader. Omställningen till ett cirkulärt byggande handlar därför om kostnadseffektivitet, innovation och konkurrenskraft.

Nu startar projektet Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt som samlar både privata byggaktörer, fastighetsägare och kommuner för att skala upp det cirkulära byggandet i Stockholms län.

Fokus på uppskalning och stadsplanering

Flera frågor kvarstår för att branschen ska ställa om till ett cirkulärt byggande. Under de senaste åren har fastighetsägare och byggaktörer runtom i landet genomfört pilotprojekt där man använt återbrukat byggmaterial eller försökt bevara tunga delar. Trots stor marknadspotential är det svårt att få till cirkulärt byggande i industriell skala. Ett fokus för projektet är därför frågan om hur vi går från pilotprojekt till storskalighet och branschstandard.

”Återbruk är en viktig pusselbit för att vi på Castellum ska nå vårt nettonollmål till 2030. För att få ordentlig fart på återbruksmarknaden i Stockholmregionen krävs att vi samarbetar företagsöverskridande. Vi är därför glada över att detta projekt startat och att vi får vara med på resan!” säger Maria Perzon, Group Sustainability Manager på Castellum.

En annan återkommande fråga är vad som behövs i den tidiga fysiska planeringen för att möjliggöra ett cirkulärt byggande, redan innan den lagstadgade samhällsbyggnadsprocessen startar. Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för cirkulär planering har under 2023 riktat in sig på den frågan och nu ska samarbetet fördjupas med fokus på verkliga stadsplaneringsprojekt.

”Det händer att ledningen i företag och kommun satt höga hållbarhetsmål, men ute i projekten råder ”business as usual”. Vi kommer här bidra till att projekt och ledningens hållbarhetsmål möts – att projekten verkligen får de mandat, den kunskap och det engagemang som krävs för att bygga cirkulärt. Jag ser väldigt mycket fram emot att genom projektet bidra med praktiskt kunskapsstöd samt bidra till att cirkulära strategier implementeras i organisationerna”, säger Lise-Lott Larsson Kolessar, hållbarhetsstrateg på White Arkitekter.

Om projektet ”Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt”

Ett cirkulärt byggande innebär för många en ny process som förutsätter nya arbetssätt och samarbetsformer. Under tre år kommer parterna i projektet Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt samarbeta kring olika bygg- och stadsutvecklingsprojekt från sina verksamheter. Projekten kommer att fungera som lärande case för övriga deltagande organisationer på Klimatarena Stockholm.

”Hållbara cirkulära lösningar är avgörande för att vi inom byggsektorn ska nå våra klimatmål. Sustainable Innovation strävar därför hela tiden efter nya lösningar att sprida och skala upp. Vi har stora förhoppningar att i samverkan med Klimatarena Stockholms engagerade aktörer hitta nya nycklar till detta viktiga arbete.” Thomas Sundén, VD, Sustainable Innovation.

Projektet pågår från 2024 till 2026 och finansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Stockholms anslag för hållbar utveckling samt deltagande projektpartners.

Projektpartners är Region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, Arlandastad Group, Castellum, Fabege, IVL Svenska Miljöinstitutet, Järfälla kommun, Nrep, PEAB, Skanska, Sollentuna kommun, Stockholms stad, Sustainable Innovation och White Arkitekter.

Klimatarena Stockholm är ett gemensamt initiativ av Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Samverkan, drivkrafter och nya mindset – 2023 års reflektioner från arbetsgruppen för cirkulär planering

År 2023 går mot sitt slut och vi blickar tillbaka på ett händelserikt år fyllt av insatser för en cirkulär och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholm län. I arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm samarbetar privata och offentliga aktörer för att skapa förutsättningar för ett cirkulärt byggande i samhällsplaneringen.

På nationell nivå står byggsektorn idag för ca 20 procent av Sveriges växthusgaser och ca 40 procent av Sveriges avfall. Flera aktörer i branschen omfattas redan idag av EU Taxonomin, och från och med januari 2024 ökar succesivt antalet aktörer som omfattas av EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD), som innehåller upplysningskrav för klimatpåverkan, resursanvändning och cirkulär ekonomi. De planetära och miljömässigt kritiska behoven, tillsammans med de regulatoriska kraven på marknadsaktörer, tydliggör vikten av samverkan för att tillsammans driva branschen i en klimatneutral och cirkulär riktning.

Matcha det befintliga beståndet till våra framtida behov

I arbetsgruppen för cirkulär planering engagerar sig nu ca 50 aktörer. Under året har vi börjat identifiera hinder och samla åtgärder i samhällsplaneringen för att öka cirkularitet och resurseffektivitet i en åtgärdskatalog. Genom workshops, webbinarium och riktat utskottsarbete har arbetsgruppen identifierat att bristande kunskap om cirkulärt byggande i tidig fysisk planering är ett betydande hinder för att få till stånd en cirkulär samhällsbyggnadsprocess.

Redan på idéstadiet, innan den lagstadgade samhällsbyggnadsprocessen startar, behöver förutsättningar för ett cirkulärt byggande finnas med för att sedan löpa som en röd tråd genom planering, projektering och genomförande. Vi behöver ställa oss frågan – behöver vi ens riva och bygga nytt, eller finns det möjlighet att direkt återbruka befintliga byggnader för nya syften? Om inte, hur kan vi vidare in i detaljplaneskedet möjliggöra flexibilitet och anpassade processer för att skapa nya materialflöden och ta tillvara befintliga material och värden? För detta behöver samtliga berörda aktörer utveckla nya arbetssätt, samarbeten och affärsmodeller som möjliggör ett cirkulärt byggande.

Innan sommaren bjöds arbetsgruppen in till seminariet ”Kulturmiljö i den cirkulära planeringen”, som arrangerades av Länsstyrelsen Stockholm, Länsmuseet och Stadsmuseet i Stockholm, samt Stockholms stad. I en presentation berättade vi om samarbetet för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm och synergierna mellan kulturmiljö och bevarandet av befintligt bestånd ur ett klimatperspektiv.

Kommuner som möjliggörare

Under året har vi fokuserat på markanvisningar som ett framgångsrikt verktyg för att främja cirkulärt byggande. Detta kom därför att bli höstens tema. I september hölls en arbetsgruppsträff med fokus på goda exempel från Göteborgs stad, Uppsala kommun och Stockholms stad. Senare under hösten bjöd Sollentuna kommun in hela arbetsgruppen för att diskutera olika aktörers behov inom en markanvisning för att kunna bygga cirkulärt, och vilka bedömningskriterier som är lämpliga i en markanvisningstävling med fokus på cirkulärt byggande. Ett utskott inom arbetsgruppen sammanställer nu resultaten från workshopen i en förslagslista och guide.

Arbetsgruppen för cirkulär planering har även uppmärksammat stöd för ökad cirkuläritet i Plan- och bygglagen. I oktober arrangerade arbetsgruppens utskott för kommunikation, tillsammans med Boverket, ett webbinarium med frågeställningen: Hur kan en kommun främja cirkulär samhällsplanering? På webbinariet riktade vi strålkastarljuset mot drivkrafter, potentialer, regulatoriska krav och möjligheter för kommuner. EU:s avfallshierarki kan användas som princip i samhällsplaneringen för att bevara värden i den bebyggda miljön. Att utgå från det befintliga beståndet i planeringen kan vara en lösning på målkonflikten mellan kommunens mål om minskade klimatpåverkan och bostadsbehovet. Tillsammans med Boverket presenterade vi åtgärder för att främja cirkulärt byggande i samhällsplaneringen – exempelvis genom att sätta tydliga mål för cirkulärt byggande i miljöprogram och översiktsplaner, förbjuda rivning av kulturhistoriska skäl, reglerera flexibel användning och gestaltning och använda markanvisningstävlingar för att hitta lösningar för ett cirkulärt byggande. Våra avslutande medskick på webbinariet var:

• Samarbeta tidigare och mer – bjud in till dialog med exploatörer och leverantörer, med gemensamma ambitioner
• Använd kommunens möjligheter att sätta bindande mål och ställa krav i form av: klimat- och miljömål, cirkulära mål, krav i markanvisningar och upphandlingar
• Utveckla (digital) infrastruktur för att underlätta handel med sekundära varor och råvaror: återbruksdepåer, återbruksplattformar, kartläggning av tillgängliga resurser
• Satsa på utbildning och kompetenshöjning, dialogträffar och erfarenhetsutbyte.

Titta gärna på webbinariet i efterhand.

I november närvarade arbetsgruppen på en nätverksträff för regionala stadskärnor, i syfte att informera om cirkulär samhällsplanering och att engagera deltagarna genom diskussion. Arbetsgruppens presentation fokuserade på behovet av att olika aktörer hittar varandra och samverkar i högre grad. Deltagarna, som bland annat var olika kommuner, uppmuntrades också till att delta i Klimatarenan. Efter presentationen fick deltagarna diskutera hur de kan främja en cirkulär samhällsplanering i sina respektive roller, samt hur dessa möjligheter skiljer sig åt mellan olika roller.

2024 – ett nytt år för samverkan och utveckling

Inför 2024 ser vi fram emot att fördjupa samverkan i arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm. Vi kommer fortsatt rikta fokus på möjligheter för cirkulärt byggande inom markanvisningar och kravställning i upphandling – och självklart uppmärksamma hur aktörer i bygg- och fastighetsbranschen kan arbeta strategiskt och operativt i dessa frågor, i linje med EU-reglering och planetära behov. God fortsättning!

Här kan du läsa mer om arbetsgruppen för cirkulär planering.

Skribenter, Arbetsgruppen för cirkulär planerings kommunikationsutskott;

Julia Toft Sandén, Atrax Energi & Miljö
Martin Ström, Atrax Energi & Miljö
Nadine Aschenbach, Ramboll
Anette Olovborn, Dark Matter Labs
Erik Alheim, Järfälla kommun
Kerstin Svensson, Järfälla kommun
Hanna Kreplin, Klimatarena Stockholm

Arbetsgruppsledning för cirkulär planering:

Fanny Norkko, Wallenstam
Lise-Lott Larsson Kolessar, White Arkitekter
Thomas Stoll, IVL Svenska Miljöinstitutet

Klimatarena Stockholm vinner pris på Återvinningsgalan 2023!

Klimatarena Stockholm prisas i kategorin Årets Förebyggare för sitt arbete med att utgå från befintlig bebyggelse, främja återbruk och materialåtervinning i bygg- och anläggningsprojekt.

Priset tilldelas en person, företag, verksamhet eller organisation som i praktiken visar att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall och inspirera andra att arbeta avfallsförebyggande.

Vi är mycket stolta och glada över utmärkelsen! Det är ett kvitto på att samarbeten och gemensamma initiativ är vägen framåt för att få ett nytt perspektiv på resurshantering inom bygg- och anläggningsbranschen, som i sin tur accelererar klimatomställningen, säger Lasse Andersson, processledare på Region Stockholm.

I Klimatarena Stockholms arbetsgrupper återbruksmarknad och cirkulär planering samarbetar byggaktörer, entreprenörer, arkitekter och kommuner för att skapa förutsättningar och konkreta lösningar för att främja cirkulärt byggande i Stockholms län. Fokuset ligger på att identifiera åtgärder i tidiga skeden för att öka bevarandet av befintligt bestånd samt att få i gång en industriell marknad för återbrukat byggmaterial i Stockholms län.

Vi hoppas att alla ni engagerade deltagare på Klimatarena Stockholm känner att det här är ert pris. Det är ni som driver den cirkulära omställningen i branschen genom att komma med smarta lösningar och på ett prestigelöst sätt dela med er av er kunskap till andra, säger Frida Åberg, processledare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Priset delades ut på Återvinningsgalans årliga event som arrangeras av tidningen Recycling, Sveriges ledande tidskrift inom återvinning och avfallshantering. Klimatarena Stockholm är en neutral och demokratisk plattform där privata och offentliga aktörer samt akademin samarbetar för att accelerera omställningen till en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholms län.

Klimatarena Stockholm nominerade till Årets Förebyggare på Återvinningsgalan 2023

Klimatarena Stockholm är en av tre finalister som tävlar om utmärkelsen Årets förebyggare. Priset som delas ut den 30 november tilldelas en verksamhet som framgångsrikt har visat att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall och som kan tjäna som inspiration för andra att arbeta avfallsförebyggande.

Återvinningsgalan är ett välkänt årligt event som arrangeras av tidningen Recycling, som är Sveriges ledande tidskrift inom återvinning och avfallshantering. Galan ger en möjlighet för branschens aktörer att mötas, utbyta erfarenheter och inspirera varandra att fortsätta arbeta för en hållbar framtid.

Målet för Klimatarena Stockholm är en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholms län. Två arbetsgrupper har fokus på cirkularitet och deltagare samarbetar kring hur vi maximerar användningen av våra resurser. Ett cirkulärt byggande handlar om att minska behovet av nya material samt främja återbruk och materialåtervinning av byggprodukter.

I Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för cirkulär planering är fokus på att utgå från befintliga byggnader i samhällsbyggnadsprocessen, planera för återbruk av byggmaterial och ställa krav på cirkularitet i nyproduktions- och ombyggnationsprojekt. Under hösten 2023 fokuserar arbetsgruppen på markanvisningar som ett verktyg för att främja cirkulärt byggande.

I arbetsgruppen Återbruksmarknad träffas aktörer från hela värdekedjan i Stockholms län för att utveckla en återbruksmarknad för byggmaterial genom att få till stånd mellanlager och säkerställa utbud av återbrukat byggmaterial. Just nu samlar arbetsgruppen svar på olika frågor och myter kring återbruk i ett FAQ som publiceras under hösten.

Stort intresse för bygg- och anläggningssektorns klimatomställning i Stockholms län

På Klimatarena Stockholm samarbetar företag, offentliga organisationer och forskningsinstitut för att öka takten på klimatomställningen i Stockholms län. Nu går samarbetet in ett nytt skede, som innebär att samverkansplattformen permanentas genom olika insatser.

Klimatarena Stockholm startade som ett projekt år 2021 med syfte att effektivisera och strukturera samverkan mellan länets företag, kommuner och akademi för att öka takten på klimatomställningen i länet. Projektet har sedan dess vuxit och kommer från och med i höst att bli en integrerad del av Länsstyrelsens och Region Stockholms samverkan med deltagande organisationer.

Nu avslutar vi en projektperiod och går in i en ny fas. Vi har arbetat med att bygga upp en arena för företag där de tillsammans med offentliga aktörer fått möjlighet att utveckla sitt samarbete. Idag tar vi ytterligare ett kliv framåt då vi permanentar arenan genom olika insatser, tillsammans gör vi skillnad! Säger Louise Schlyter, enhetschef på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Det är kul att se deltagarnas engagemang och få följa hur arbetsgrupperna tar form, fortsätter Martin Påhlman, enhetschef på Region Stockholm. Tillsammans minskar vi utsläppen för att utveckla Stockholmsregionen till att bli Europas bästa storstadsregion!

Vid Klimatarena Stockholms forum för hållbarhetschefer den 5 september samlades omkring hundra hållbarhetschefer inom bygg- och anläggningssektorn i Stockholms län för att diskutera hur upphandling kan forma vägen mot en klimatneutral och cirkulär bygg- och anläggningssektor i regionen. Deltagarna fick inte bara ta del av tidigare genomförda åtgärder, utan även framtidens planer och visioner.

Panelsamtal på Klimatarena Stockholms forum för hållbarhetschefer den 5 september 2023 med representanter från strategigruppen Anna-Karin Croner, NCC Building och Jonas Tolf, Stockholms stad samt representanter för arbetsgrupperna Ylva Åborg, FOJAB och Thomas Stoll, IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator Malin Strand (Fossilfritt Sverige) till vänster.

Ett av Klimatarena Stockholms huvudmål är att stärka dialogen mellan Region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, företag, kommuner och forskningsinstitut.

Klimatarena Stockholm verkar ha blivit det vi hoppades på – förutom att vi har byggt upp en samarbetsplattform med förutsättningar för en demokratisk organisationsstruktur, har Klimatarenan också blivit en mötesplats som många av deltagarna upplever präglas av inspiration och prestigelöshet. Nu gäller det att vi tar med oss resultaten från allt fint arbete till våra organisationer och omsätter i praktiken så att det blir verkstad, säger Jonas Tolf.

Ett annat centralt mål är att utveckla och omsätta en samarbetsstruktur som leder till konkreta åtgärder inom prioriterade områden och bygg- och anläggningsprojekt. Thomas Stoll, gruppchef på IVL Svenska Miljöinstitutet och en av arbetsgruppsledarna för cirkulär planering, poängterar det spännande arbetet som görs för att främja cirkulärt byggande. Han nämner även att insatserna kommer att fördjupas under hösten, med särskilt fokus på hur markanvisningar kan användas som verktyg för cirkulärt byggande.

Även klimatsmarta material är fokus för samarbetet. Ylva Åborg, arkitekt på FOJAB och en av arbetsgruppsledarna för klimatsmarta material, betonar bland annat vikten av att minska utsläppen genom att göra kloka materialval i byggprojekt. Hon nämner också att deras mötesserie om olika byggnadsdelar har inspirerat många deltagare att utforska miljövänliga produkter och utbyta värdefulla erfarenheter.

Vi har fokuserat på hur man kan minska utsläppen genom att göra medvetna material- och produktval. Ett av de bästa sätten för att minska risker och komma snabbare framåt i arbetet med att minska koldioxidavtrycket, är att utbyta erfarenheter. Det har varit väldigt roligt att se hur mycket deltagarna uppskattat att få inspiration om vilka klimatsmarta produkter som finns på marknaden och har andra i branschen arbetar, berättar Ylva Åborg.

Samverkan i hela värdekedjan är avgörande för att uppnå målet om en klimatneutral bygg- och anläggningssektor senast 2030 i Stockholms län. Klimatarena Stockholm fortsätter sin resa mot en klimatneutral och hållbar byggsektor i Stockholms län och visar att samarbete är nyckeln till en bättre framtid.

Till och med oktober 2023 finansieras Klimatarena Stockholms delvis av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).