Uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte 2024

Hur förhåller sig Klimatarena Stockholms deltagare till det klimatlöfte de skrivit under? Under våren har arbetet under året 2024 följts upp via en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att ett deltagande på Klimatarena Stockholm upplevs ha haft en positiv påverkan, särskilt genom kunskapsutbyte och nätverkande.

Uppföljningens syfte är framförallt att visa på hur deltagande organisationer på Klimatarena Stockholm förflyttar sig mot det gemensamma klimatlöftet. Nu publiceras rapporten med resultatet av uppföljningen. Rapporten presenterar upplevda hinder och möjligheter samt vilka konkreta åtgärder de olika aktörerna vidtagit för att nå sina klimatmål. Fokus ligger även på vilka sätt kravställning i upphandling inom nybyggnads- ROT- och anläggningsprojekt används med syfte att uppnå en reducerad klimatpåverkan. Utöver dessa delar innehåller rapporten även svarsresultat i form av medskick som kommer att användas som stöd i utveckling av Klimatarena Stockholms samverkansarbete framåt.

Enkäten skickades ut till 129 deltagare i Klimatarena Stockholm. Svarsfrekvensen var hög, 84% vilket betyder att 108 deltagare besvarade minst en enkätfråga. Privata aktörer utgjorde det klart största segmentet bland de svarande och vanligast var konsulter eller arkitekter samt aktörer inom ROT- och nybyggnadsprojekt.

En övervägande del av de svarande ser goda möjligheter att nå sina klimatmål men menar samtidigt att de största hindren utgörs av bristande styrning inom de svarandes egen organisation samt hos deras beställare. Även finansiering och kunskap anses som stora hinder i att nå klimatmålen.

Offentliga aktörer uppger att de ofta eller alltid beaktar klimatpåverkan i planering och upphandling, men uppföljning och öppenhet för innovation är mindre vanligt förekommande. Det senare är ett svarsresultat som står i kontrast till materialleverantörernas svar att de arbetar aktivt med att utveckla produkter med lägre klimatpåverkan och erbjuder cirkulära lösningar.

I nybyggnadsprojekt är det vanligast att ställa krav på klimatprestanda och användning av byggmaterial med låg klimatpåverkan. Återbruk och bevarande samt adderande av kolsänkor är mindre vanligt.

Uppföljningsenkäten innehöll också en fråga om upplevelsen av själva enkäten där responsen var sammantaget positiv. Det fanns även möjlighet att lämna förbättringsförslag till Klimatarena Stockholms fortsatta arbete där flera medskick finns listade. Resultatet som helhet kommer att tas om hand av Klimatarena Stockholms processledning, strategigrupp och dess arbetsgrupper under hösten.

En sammanfattad bild av resultatet kommer även att presenteras vid kommande Chefsforum i september samt vid Klimatarena Stockholms högnivåmöte i oktober.

Ta del av hela uppföljningen här

På uppdrag av Klimatarena Stockholm har WSP sammanfattat och gjort en analys av resultatet av uppföljningen. Arbetet har utförts i nära samarbete med processledning, Alva Herdevall och Johanna Lampinen Dunér för Klimatarena Stockholm. Från WSP har Kia Hultin och Peter Bjerkesjö (uppdragsansvarig) och Sara Borgström utfört arbetet.

Ny vägledning för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt

Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning har tagit fram en ny vägledning som stöd för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt. Vägledningen utgör ett i raden av konkreta verktyg som ska underlätta för Klimatarena Stockholms deltagare att uppnå sina klimatlöften. Den belyser klimatberäkningar av anläggningsprojekt, ger stöd kring metoder och systemgränser samt höjer kunskapen om de största utsläppskällorna och hur de kan minskas. Vägledningen riktar sig primärt till kommunala och regionala beställare av anläggningsprojekt men kan även användas av privata beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer i värdekedjan.

Anläggningssektorn står för ungefär 10–15 procent av Sveriges totala klimatpåverkan (Mistra Carbon Exit 2020), där arbetsmaskiner, material och transporter utgör de största utsläppskällorna. Samtidigt visar forskningsstudier att det är möjligt att minska utsläppen med cirka 70–75 procent fram till 2030, i linje med Klimatarena Stockholms Klimatlöfte. Därför har Klimatarena Stockholm tagit fram en vägledning för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt. Vägledningen beskriver viktiga principer, fem stora utsläppskällor, hur de kan hanteras i olika skeden samt information om klimatberäkningar och exempel på upphandlingstexter.

”Vi hoppas på att vägledningen kan stötta aktörer i att identifiera och implementera åtgärder för att minska utsläppen i anläggningsprojekt. Det är fantastiskt att vi redan idag med befintlig teknik kan minska utsläppen med över 70%!” säger Alva Herdevall, processledare för Klimatarena Stockholm.

Viktigast för att påverka klimatpåverkan är de tidiga skeden i ett projekt, där strategiska beslut om funktion, lokalisering och utformning fattas. Ju längre fram i projektets gång man kommer, desto svårare och dyrare blir det att genomföra förändringar som minskar klimatpåverkan. Vägledningen riktar sig primärt till kommunala och regionala beställare av anläggningsprojekt men kan även användas av privata beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer i värdekedjan.

Ladda ner guiden här

“Tanken är att läsaren ska få hjälp att förstå vilka de största utsläppskällorna är liksom möjligheterna att reducera dem i ett anläggningsprojekt – ju tidigare de hanteras, desto bättre”, säger Ulrik Axelsson, WSP som har varit med och tagit fram vägledningen.

Vägledningen är en del av fler verktyg inom Klimatarena Stockholm, så som beräkningsanvisningar och guidar för nybyggnation och ROT-projekt (renovering, ombyggnad och tillbyggnad), eller guiden för cirkulär masshantering i anläggningsbyggandet.

Arbetet med att ta fram vägledningen har skett inom Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning, och har sammanställts av WSP i uppdrag av Klimatarena Stockholm. Vägledningen bygger på rekommendationer från Christine Ambell och Ulrik Axelsson, sakexperter inom klimatpåverkan från anläggning på WSP, samt Victoria Stigemyr Hill, sakexpert inom klimatpåverkan från byggnader på WSP. Arbetet inkluderade även rekommendationer och exempel från andra organisationer och initiativ och är utformad utifrån kommunala och privata deltagarnas behov. Vägledningen har även genomgått ett remissförfarande och vi vill särskilt tacka de personer som bidragit med kunskaper, textstycken och tankar kring vägledningens utformning och innehåll.

Vi välkomnar eventuell feedback på vägledningen. Feedback hänvisas till Alva Herdevall, Klimatarena Stockholm.

Ny guide för cirkulär masshantering i anläggningsbyggandet

Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning har tagit fram en ny guide som stöd för en cirkulär masshantering. Guiden riktar sig till alla aktörer i värdekedjan som har en påverkan på eller ansvar för masshanteringen, och syftar till att bidra till en minskning av klimatavtrycket samt en mer resurseffektiv användning av material. Guiden är utformad som en checklista med åtgärder kopplade till respektive processteg från tidigt planeringsskede till produktion. Här kan du ladda ner guiden och läsa mer om samarbetet för en cirkulär masshantering.

Anläggningssektorn beräknas stå för uppskattningsvis 10 – 15 procent av Sveriges totala klimatpåverkan. Sektorns utsläpp är kopplade till hela värdekedjan där byggprocess och masshantering står för 28 procent. Merparten av masshanteringens klimatpåverkan uppstår vid transporter. För att minska klimatutsläppen från anläggningssektorn behöver en större andel av de schaktmassor som uppstår i byggprojekt återanvändas lokalt. Genom en mer cirkulär hantering, där schaktmassor uppgraderas och förädlas till ballastmaterial, kan transporteffektiviteten öka avsevärt samtidigt som tomma transporter minimeras.
 

”Checklistan är en samling goda råd som har till syfte att väcka funderingar kring masshantering inom den egna organisationen, respektive inom sitt projekt eller ansvarsområde. Guiden ska leda till besparing av både kronor och klimat.” Säger Janne Marie Svarthumle, arbetsgruppsledare anläggning

I anläggningssektorns leverantörskedja behöver många aktörer förändra sitt arbetssätt för att möjliggöra en cirkulär användning av massor som reducerar klimatutsläppen. Ju senare skede och med kortare framförhållning masshanteringsprocessen påbörjas, desto svårare blir implementering av hållbara och cirkulära lösningar. Många av åtgärderna för en mer cirkulär hantering av massor i anläggningssektorn som reducerar klimatutsläppen kräver lång framförhållning och behöver därför göras i ett tidigt planeringsskede. För att stegvis kunna minska utsläppen från bygg- och anläggningsprojekt i enlighet med Klimatarena Stockholms klimatlöfte, med minst 50% mellan 2020 och 2030 och 70% i spetsprojekt behöver samtliga aktörer bidra.

Ladda ner guiden här

Guiden är ett konkret verktyg som ska underlätta för aktörer att uppnå målen i Strategi för hantering av massor i Stockholms län som Region Stockholm, Storsthlm, Trafikverket, Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram som gemensam strategi.

Arbetet med att ta fram guiden har skett inom Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för anläggning, där ett speciellt utskott har skapats för att ta fram guiden i samverkan. Utskottet har bestått av Elin Coleman Skanska, Embla Winge Peab, Jonas Alterteg ABT utveckling AB, Jessica Stjernholm Swerock, Janne Marie Svarthumle Järfälla kommun, Anders Borgmark Stockholms stad, Lasse Andersson Region Stockholm, Martina Pereira Norrman Afry samt Kristina Lundberg Ecoloop. Amanda Palmstierna, Länsstyrelsen i Stockholms län och Tabita Gröndal, Region Stockholm, har varit rådgivande under framtagande av guiden.

Vi välkomnar eventuell feedback på vägledningen. Feedback hänvisas till Alva Herdevall, Klimatarena Stockholm.

Dags att ansöka om projektmedel för hållbart cirkulärt byggande

Region Stockholm utlyser 2 miljoner kronor till projekt som ska bidra till ett mer hållbart cirkulärt byggande i Stockholms län. Från den 10 juni kan den som har en spännande projektidé söka pengar för sin idé. Redan nu kan du anmäla dig till informationsträffar. 

Det handlar om projekt inom Klimatarena Stockholms verksamhetsområden: Hållbara byggmaterial, samverkan för resurseffektiv hantering av byggmaterial, resurseffektiv hantering av berg- och jordmassor, cirkulär samhällsplanering och cirkulär förvaltning av byggnader. 

 Pengarna kan sökas av offentliga och privata organisationer som kommuner, kommunala bolag, organisationer, stiftelser och ideella föreningar. Utlysningen riktar sig till projekt med minst två projektpartners och som bidrar till minskad klimatpåverkan och effektivare användning av resurser. 

” Det är jätteroligt att vi fått extramedel för att tillsammans snabba på omställningen till ett hållbart cirkulärt byggande. Vi har sett det här behovet i länet och nu finns riktade medel för åtgärder inom dessa områden, säger Johanna Lampinen Dunér, klimatstrateg och processledare för Region Stockholm.”  

Utlysningen är öppen mellan den 10 juni och 31 augusti 2025.

Ta del av information om utlysningen och anmäl dig till informationsträffar om projektmedel här: https://www.regionstockholm.se/regional-utveckling/finansiering-till-organisationer-och-foretag/projektmedel-for-den-hallbara-regional-utvecklingen/projektmedel-for-hallbar-regional-utveckling/ 

Ny forskningsstudie om Klimatarena Stockholm

Forskare vid Stockholm Centre for Organizational Research (Score) på Stockholms universitet inleder en studie om Klimatarena Stockholm för att utforska hur samverkan mellan offentliga organisationer, näringsliv och akademi kan organiseras effektivt för att påskynda klimatomställningen.

Studien fokuserar på samverkansinitiativ av offentliga aktörer, särskilt Region Stockholms och Länsstyrelsen Stockholms arbete inom Klimatarena Stockholm. Genom kvalitativa metoder och jämförelser med andra samverkansinitiativ ska forskarna identifiera framgångsfaktorer och hinder för effektiv styrning och samverkan.

Projektet leds av Staffan Furusten, professor i företagsekonomi vid Stockholm Business School och ordförande i Score, med forskarna Maria Grafström, docent i företagsekonomi vid Stockholm Business School och Score, och Kristina Tamm Hallström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och Score, som medverkande. Studien finansieras av Region Stockholm och pågår under 2025.

Forskarna kommer att delta på olika träffar och möten inom Klimatarena Stockholm och genomföra intervjuer med deltagare. Vill du bidra till studien och bli intervjuad? Kontakta Staffan Furusten om du är intresserad av att delta.

Ny process ska göra cirkulärt byggande till norm

Bygg- och anläggningssektor står inför en nödvändig förändring för att bli mer resurseffektiv. Genom samverkan med kommuner och byggaktörer tar EU-projektet Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt fram en arbetsprocess för att skala upp cirkulärt byggande.

Trots höga mål kring klimat och cirkulär ekonomi, är byggprocessen idag fortfarande i stor utsträckning linjär. Av de resurser som tas ut vid byggstart skickas en stor del av materialet till förbränning och deponi. Kunskap om resurseffektivitet och cirkularitet finns idag, men den tillämpas inte alltid. I EU-projektet Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt arbetar vi aktivt för att sluta cirklarna i samhällsplaneringen och byggprocessen för att nå målet om att halvera utsläppen till 2030. Detta gör vi genom en tydlig process för samverkan mellan aktörer i bygg- och anläggningssektorn.

Lyckade pilotprojekt blir ny standard
Eftersom lösningarna i många fall redan finns tar Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt avstamp i lyckade pilotprojekt som gjorts, exempelvis nya arbetssätt för varsam demontering och återbruk i stället för rivning. Utmaningen är att cirkularitet idag mestadels drivs av eldsjälar i organisationer och i stadsutvecklings-, bygg- och anläggningsprojekt. För att skala upp cirkularitet och göra det till standard behövs ett systematiskt arbetssätt som möjliggör förankring och samverkan under hela vägen. Därför utvecklar Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt en ny cirkulär innovationsprocess (CIP) så att cirkulära principer integreras på ett självklart sätt. Processen ska fungera som ett komplement till redan implementerade ledningssystem.

Så fungerar processen
Processen består av sju steg – från att få mandat och sätta mål till att analysera nuläget, genomföra, följa upp och skala upp. Varje steg innehåller olika aktiviteter och är anpassade utifrån tre områden:

• Organisationer – verksamhetsutveckling i organisationer och kommuner
• Samhällsbyggnadsprocess – planering och genomförande av stadsutvecklingsprojekt
• Genomförandeprojekt – cirkulära principer i bygg- och anläggningsprojekt

Processen stödjer organisationer och kommuner genom aktiviteter för att lyfta, undersöka och samarbeta kring cirkulära principer.

Processen testas löpande

Genom att testa metoden i verkliga projekt inom stadsutveckling och byggprojekt utvecklas processen samtidigt som vi säkerställer att den blir användbar.

”Att våga göra annorlunda tillsammans är avgörande för att vi ska kunna ställa om och gå från dagens linjära process till ett hållbart och cirkulärt arbetssätt. Genom aktörssamverkan med en stark vision och ambitiösa mål, tar vi fram en gemensam färdplan för att tillsammans skapa win-win för alla inblandade aktörer.”, säger Lise-Lott Larsson Kolessar från projektpartner White Arkitekter som utvecklat processen PEPP (Positive Energy Planning Process) som ligger till grund för arbetet.

Nästa steg
Arbetet med att testa och finslipa processen pågår under 2025. Samtidigt arbetar projektet med att sprida resultat till fler aktörer i bygg- och anläggningssektorn i Stockholms län.

Om projektet
Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt pågår från 2024 till 2026 och samlar partners från näringsliv, offentlig sektor och akademi. Projektet finansieras av den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Region Stockholms projektmedel för regional utveckling.

Projektet syftar till att besvara två övergripande frågor:

• Hur delar och sprider vi framgångsfaktorer från cirkulära byggprojekt i Stockholms län som gör att vi går från enskilda pilotprojekt till storskalighet och branschstandard?
• Hur ser en cirkulär stadsbyggnadsprocess ut och vad behövs för att möjliggöra ett cirkulärt byggande?

Projektparter är Region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, Arlandastad Group, Castellum, Fabege, IVL Svenska Miljöinstitutet, Järfälla kommun, Nrep, Peab, Skanska, Sollentuna kommun, Stockholms stad, Sustainable Innovation och White Arkitekter.
Läs mer om projektet Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt.

Nya ledamöter i strategigruppen: ”Samarbete med andra är avgörande”

Den 19 februari beslutade Forum för hållbarhetschefer om nya ledamöter till Klimatarena Stockholms strategigrupp. Tre nya ledamöter är på väg in: Maria Röjvall, chef för hållbar utveckling på trafikförvaltningen, Kjartan Gudmundsson, lektor i byggnadsteknik på KTH och Toni Chmielewski, projektchef för Barkabystaden i Järfälla kommun. Vi har frågat Maria, Kjartan och Toni om varför de vill vara med i strategigruppen.

Varför vill du vara med i Klimatarena Stockholms strategigrupp?

Maria Röjvall: “Vi på Trafikförvaltningen, tillsammans med förvaltningen för utbyggd tunnelbana, har en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken i länet som även påverkar klimatet. För att minska klimatpåverkan, särskilt från bygg- och anläggningsarbeten, är det viktigt att vi samarbetar med andra aktörer och tar ansvar i de stora klimatutmaningarna.”

Kjartan Gudmundsson: “Jag vill arbeta för hållbarhetsfrågor och klimatomställning tillsammans med kommuner och företag. Jag har ett särskilt intresse för digitalisering av byggnadsinformation, BIM och hur det kan stödja effektiv användning av resurser – särskilt återbruk och cirkulär ekonomi.”

Toni Chmielewski: “För att lyckas bygga en hållbar stadsdel krävs ett strategiskt och ambitiöst arbete men också samverkan och dialog med offentliga såväl som privata aktörer som har liknande ambitioner. Klimatarena Stockholm är en plattform där det blir möjligt.”

Läs mer om vilka andra som ingår i strategigruppen: Strategigrupp

Klimatarena Stockholm har vissa likheter med en förening. Forum för hållbarhetschefer kan jämföras med en förenings årsstämma. Strategigruppen kan liknas vid en föreningsstyrelse och ledningsgrupp och har till uppgift att:

• ta fram förslag till övergripande inriktning och mål för fokusområdets verksamhet
• stödja processledningen i det löpande arbetet för att säkerställa att Klimatarena Stockholm utvecklas i linje med plattformens mål och syfte.
• representera Klimatarena Stockholm.

Reviderat klimatlöfte för Klimatarena Stockholm

Klimatarena Stockholms högsta beslutande organ forum för hållbarhetschefer, har beslutat om ett reviderat klimatlöfte. Det som är nytt i jämförelse med tidigare är att begreppet klimatneutralitet har tagits bort och ersatts med en målsättning om att halvera utsläppen mellan 2020 och 2030, med ambitionen att nå 70 % i så kallade spetsprojekt. Bakgrunden till revideringen är bland annat nya EU-direktiv angående användning av begreppet klimatneutralitet.

Klimatarena Stockholms Forum för hållbarhetschefer beslutar om revideringen av klimatlöftet den 26 november 2024

En tydligare vision och målsättning för en cirkulär omställning

Det reviderade klimatlöftet fokuserar på en stegvis minskning av utsläppen från bygg- och anläggningsprojekt med minst 50 % mellan 2020 och 2030, med ambitionen att nå 70 % i så kallade spetsprojekt. Detta ska uppnås genom en övergång från linjära till cirkulära processer i enlighet med resurshierarkin. Fokus ligger på att genomföra åtgärder som bidrar till ett mer hållbart byggande och en cirkulär omställning. Genom detta klimatlöfte vill Klimatarena Stockholm förtydliga den gemensamma målsättningen och skapa ytterligare handlingskraft. Klimatlöftet ska också förhindra greenwashing och signalera att ett deltagande på Klimatarena Stockholm är ett seriöst åtagande.

Processen bakom det nya klimatlöftet

Beslutet att lyfta bort begreppet klimatneutralitet grundades i insikten om att termen blivit svår att använda på ett trovärdigt sätt. Nya EU-direktiv, som Konsumentmaktsdirektivet och Green Claims, ställer skärpta krav på användningen av klimatrelaterade begrepp för att undvika greenwashing.

Under våren 2024 genomförde processledningen för Klimatarena Stockholm med stöd av WSP en omvärldsanalys och arbetade fram olika möjligheter för att hantera begränsningar av begreppet klimatneutralitet. Baserat på den analysen tog strategigruppen för Klimatarena Stockholm, bestående av representanter från privata företag, offentliga aktörer samt akademi, fram ett förslag till ett reviderat klimatlöfte. I en remissrunda fick deltagande organisationer fick möjlighet att ge inspel.

Efter att ha justerat klimatlöftet utifrån inkomna synpunkter och säkerställt bred förankring, beslutades det nya klimatlöftet vid Forum för hållbarhetschefer den 26 november 2024. Forumet är Klimatarena Stockholms stormöten där alla deltagare är inbjudna. Processen har också tagit hänsyn till de olika förutsättningarna hos privata och offentliga aktörer, vilket bidragit till att skapa ett löfte som är tydligt, realistiskt och motiverande för alla involverade aktörer.

Klimatarena Stockholm fortsätter driva utvecklingen

Klimatarena Stockholm, som sedan starten 2021 har vuxit till en plattform med över 100 aktörer, fortsätter att vara för klimatomställningen i Stockholmsregionen. Plattformen fungerar som en mötesplats där näringsliv, akademi och offentlig sektor samarbetar för att utveckla innovativa lösningar och öka takten i omställningen.

Vill du vara med?

Skriv under det nya klimatlöftet för att bli deltagare på Klimatarena Stockholm!

Ladda ner klimatlöftet och skriv under här
 
Läs mer om vad du får genom att gå med i Klimatarena Stockholm
 
Vanliga frågor och svar

Ny guide för cirkulärt byggande i markanvisningar

Under det senaste året har Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för cirkulär planering undersökt hur markanvisningar kan bidra till att främja cirkulärt byggande i tidiga skeden av plan- och byggprocessen. Nu lanseras en guide som är baserad på arbetsgruppens resultat. Guiden riktar sig till kommuner som vill främja cirkulärt byggande och är ett stödverktyg för att sätta ramarna för en cirkulär planering. Här kan du ladda ner guiden och läsa mer om samarbetet för en cirkulär samhällsplanering.

Samverkan över organisationsgränser

Arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm diskuterar hur cirkulärt byggande kan främjas i plan- och byggprocessens tidiga skeden. I många fall inleds en byggprocess med att en kommun säljer mark för bebyggelse genom en markanvisning. Det är ett viktigt moment för att utvärdera om befintliga byggnader går att bevara och inventera material för återbruk. I oktober 2023 genomförde arbetsgruppen en workshop hos Sollentuna kommun med fokus på cirkulärt byggande i markanvisningar. Representanter från kommuner, byggaktörer, arkitekter och akademi diskuterade viktiga steg och förutsättningar i en markanvisningsprocess som ska främja cirkularitet. Sollentuna kommun bidrog med ett case för att konkretisera diskussionen, en nerlagd skola i Helenelund som ska utvecklas.

”Det är fantastiskt att vi kan ha ett öppet utbyte mellan offentliga och privata aktörer där vi lär oss mer om varandras perspektiv. Vi behöver tillsammans identifiera hinder och framgångsfaktorer för att ta nästa steg i omställningen till en mer cirkulär byggprocess”, säger Fanny Norkko från Wallenstam som är en av arbetsgruppsledarna.

Ny guide för framtida markanvisningar

Resultatet från workshoppen publiceras nu som en guide. Guiden ska vara ett stödverktyg för kommuner som vill främja cirkulärt byggande. I den fem skeden initiering, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning beskriver guiden olika steg och aktiviteter för att lyfta cirkularitet. Särskilt viktigt är att gränsdragningar och definitioner tydliggörs tidigt i processen samt att kommunen undersöker förutsättningar på platsen och potentialen för att bevara fastigheter eller återbruka material. Att sätta samman en projektgrupp med olika expertkompetenser som kan fungera som jury i utvärderingsfasen är ett annat exempel från guiden.

”Vi tror och hoppas på att guiden kan bli ett viktigt stöd för kommuner som vill lyfta frågan om cirkularitet och resurseffektivitet. Vi behöver se över våra rutiner och på riktigt utgå från det som redan finns på platsen för att tillsammans med aktörerna skapa förutsättningar för ett klimatsmart och resurseffektivt byggande”, säger Elin Ericsson från Sollentuna kommun.

I samarbetet inom arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm, har det blivit tydligt att bygg- och anläggningsbranschen måste arbeta aktivt för att minska klimatpåverkan och resursförbrukningen. Rapporteringskrav från EU och finansiering som styrs mot hållbara investeringar är avgörande faktorer som påverkar företagens omställningsarbete. Därför behöver frågan om klimatpåverkan och cirkularitet finnas med alla skeden i byggprocessen framöver.
 

Ladda ner guiden här

Fokus på detaljplaner framöver

Guiden för markanvisningar kommer att uppdateras i samband med att utveckling sker och Klimatarena Stockholm bjuder in kommuner att vara med i samarbete kring guiden. Arbetsgruppen för cirkulär planering kommer att fokusera på detaljplaner framöver och även där finns möjligheter att medverka. Om du vill vara med, hör av dig till oss.

Jobbar du på en kommun? Den 15 november bjuder bjuder Klimatarena Stockholm in till ett seminarium för kommunernas exploateringskontor. Där kommer vi att presentera guiden, få inblick i exempel från Nacka och Uppsala kommun samt utbyta erfarenheter med varandra. Anmäl dig här.

Uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte 2023

En första uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte har genomförts i nära samarbete med konsultföretaget WSP. Av totalt 103 organisationer har 86 svarat på hur de förhåller sig till det klimatlöfte som varje aktörsgrupp skrivit under. De flesta av aktörerna i Klimatarena Stockholm arbetar för att minska klimatpåverkan utifrån sin rådighet. Men resultatet indikerar om att arbetet behöver accelereras för att nå den övergripande målsättningen om att alla bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län byggs och byggs om klimatneutralt och förvaltas resurseffektivt till 2030.

Rapporten redovisar en första nulägesbild över hur Klimatarena Stockholms deltagare förhåller sig till det klimatlöfte som de skrivit under. Klimatlöftet är en målsättning som tar sikte målet om att alla bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län byggs eller byggs om klimatneutralt samt förvaltas resurseffektivt senast år 2030. Enkäten är strukturerad efter klimatlöftets delmål för olika aktörsgrupper. Utöver en nulägesbeskrivning ska rapporten också bidra till att lyfta lärande exempel och utveckla innehållet och samarbetet på plattformen Klimatarena Stockholm.

Aktörsgruppen konsulter och arkitekter bedöms arbeta på ett sådant sätt att de kan uppnå klimatlöftet med sikte på 2030 som de skrivit under. Däremot är bedömningen att resterande aktörsgrupper, byggherrar och fastighetsägare/förvaltare, entreprenörer och offentliga aktörer, kan behöva öka takten ytterligare för att uppnå sina åtaganden till 2030.

• Samtliga fyra offentliga aktörer som besvarat enkäten uppger att de på olika sätt arbetar med att minska klimatpåverkan. Kravställning på arbetsplatsens fordon och/eller drivmedel är etablerad hos samtliga offentliga aktörer.
• Av 20 byggherre och fastighetsägar-/förvaltarföretag som besvarat enkäten, anger 14 (70 %) att de under 2023 har haft byggprojekt i sin projektportfölj med krav på klimatdeklaration. Vissa byggherrar och fastighetsägare/förvaltare har även arbetat med klimatkrav i sina byggprojekt. Resultatet indikerar även på att fler byggherrar ställer klimatkrav i sina byggprojekt men det har ännu inte slagit igenom för de senare byggskedena.
• Ingen byggherre och fastighetsägare/förvaltare svarar att de har haft anläggningsprojekt i sin projektportfölj under 2023.
• Inom gruppen byggherrar och fastighetsägare/förvaltare anger tre företag av 20 att de har avslutat projekt inom renovering, ombyggnation och tillbyggnation (ROT) under 2023. Av dessa aktörer uppger två att de arbetat med klimatkrav i ROT-projekt. Arbetet med att minska klimatpåverkan i ROT-projekt är mer omoget i branschen än för nybyggnation. Uppföljningen 2024 kommer visa på om någon förflyttning har skett inom anläggning- och ROT-projekt.
• Inom gruppen entreprenörer har två av 13 företag (cirka 15 %) svarat att de ställer krav på klimatneutrala lösningar i byggprojekt. Uppföljningen fångar dessvärre inte upp hur ofta de två entreprenörerna ställer krav på klimatneutrala lösningar. Fem av 13 entreprenörer (ca 40%) uppger att de föreskriver resurseffektiva lösningar med låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv genom krav på målgränsvärde/reduktionskrav i bygg- och anläggningsprojekt.
• Av de totalt 36 konsult- och arkitektföretag som besvarat enkäten uppger 31 företag (ca 90 %) att de lämnat klimatneutrala förslag i bygg- och anläggningsprojekt. Vidare svarar 11 av 36 (30 %) konsulter och arkitekter att de mött krav på klimatneutralitet i projekt

Ta del av hela rapporten om Klimatarena Stockholms uppföljning 2023

Klimatarena Stockholm är ett gemensamt initiativ av Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är att effektivisera och strukturera samverkan mellan länets företag, kommuner och akademi för att öka takten på klimatomställningen i Stockholms län. Län Som deltagare på Klimatarena Stockholm kan ett klimatlöfte skrivas under som är anpassat utifrån de olika aktörernas rådighet och förutsättningar att bidra kallat klimatlöftets delmål. Klimatlöftet är en gemensam målsättning och ett verktyg för resultatuppföljning.