19 dec 2023

Samverkan, drivkrafter och nya mindset – 2023 års reflektioner från arbetsgruppen för cirkulär planering

År 2023 går mot sitt slut och vi blickar tillbaka på ett händelserikt år fyllt av insatser för en cirkulär och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholm län. I arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm samarbetar privata och offentliga aktörer för att skapa förutsättningar för ett cirkulärt byggande i samhällsplaneringen.

På nationell nivå står byggsektorn idag för ca 20 procent av Sveriges växthusgaser och ca 40 procent av Sveriges avfall. Flera aktörer i branschen omfattas redan idag av EU Taxonomin, och från och med januari 2024 ökar succesivt antalet aktörer som omfattas av EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD), som innehåller upplysningskrav för klimatpåverkan, resursanvändning och cirkulär ekonomi. De planetära och miljömässigt kritiska behoven, tillsammans med de regulatoriska kraven på marknadsaktörer, tydliggör vikten av samverkan för att tillsammans driva branschen i en klimatneutral och cirkulär riktning.

Matcha det befintliga beståndet till våra framtida behov

I arbetsgruppen för cirkulär planering engagerar sig nu ca 50 aktörer. Under året har vi börjat identifiera hinder och samla åtgärder i samhällsplaneringen för att öka cirkularitet och resurseffektivitet i en åtgärdskatalog. Genom workshops, webbinarium och riktat utskottsarbete har arbetsgruppen identifierat att bristande kunskap om cirkulärt byggande i tidig fysisk planering är ett betydande hinder för att få till stånd en cirkulär samhällsbyggnadsprocess.

Redan på idéstadiet, innan den lagstadgade samhällsbyggnadsprocessen startar, behöver förutsättningar för ett cirkulärt byggande finnas med för att sedan löpa som en röd tråd genom planering, projektering och genomförande. Vi behöver ställa oss frågan – behöver vi ens riva och bygga nytt, eller finns det möjlighet att direkt återbruka befintliga byggnader för nya syften? Om inte, hur kan vi vidare in i detaljplaneskedet möjliggöra flexibilitet och anpassade processer för att skapa nya materialflöden och ta tillvara befintliga material och värden? För detta behöver samtliga berörda aktörer utveckla nya arbetssätt, samarbeten och affärsmodeller som möjliggör ett cirkulärt byggande.

Innan sommaren bjöds arbetsgruppen in till seminariet ”Kulturmiljö i den cirkulära planeringen”, som arrangerades av Länsstyrelsen Stockholm, Länsmuseet och Stadsmuseet i Stockholm, samt Stockholms stad. I en presentation berättade vi om samarbetet för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm och synergierna mellan kulturmiljö och bevarandet av befintligt bestånd ur ett klimatperspektiv.

Kommuner som möjliggörare

Under året har vi fokuserat på markanvisningar som ett framgångsrikt verktyg för att främja cirkulärt byggande. Detta kom därför att bli höstens tema. I september hölls en arbetsgruppsträff med fokus på goda exempel från Göteborgs stad, Uppsala kommun och Stockholms stad. Senare under hösten bjöd Sollentuna kommun in hela arbetsgruppen för att diskutera olika aktörers behov inom en markanvisning för att kunna bygga cirkulärt, och vilka bedömningskriterier som är lämpliga i en markanvisningstävling med fokus på cirkulärt byggande. Ett utskott inom arbetsgruppen sammanställer nu resultaten från workshopen i en förslagslista och guide.

Arbetsgruppen för cirkulär planering har även uppmärksammat stöd för ökad cirkuläritet i Plan- och bygglagen. I oktober arrangerade arbetsgruppens utskott för kommunikation, tillsammans med Boverket, ett webbinarium med frågeställningen: Hur kan en kommun främja cirkulär samhällsplanering? På webbinariet riktade vi strålkastarljuset mot drivkrafter, potentialer, regulatoriska krav och möjligheter för kommuner. EU:s avfallshierarki kan användas som princip i samhällsplaneringen för att bevara värden i den bebyggda miljön. Att utgå från det befintliga beståndet i planeringen kan vara en lösning på målkonflikten mellan kommunens mål om minskade klimatpåverkan och bostadsbehovet. Tillsammans med Boverket presenterade vi åtgärder för att främja cirkulärt byggande i samhällsplaneringen – exempelvis genom att sätta tydliga mål för cirkulärt byggande i miljöprogram och översiktsplaner, förbjuda rivning av kulturhistoriska skäl, reglerera flexibel användning och gestaltning och använda markanvisningstävlingar för att hitta lösningar för ett cirkulärt byggande. Våra avslutande medskick på webbinariet var:

Titta gärna på webbinariet i efterhand.

I november närvarade arbetsgruppen på en nätverksträff för regionala stadskärnor, i syfte att informera om cirkulär samhällsplanering och att engagera deltagarna genom diskussion. Arbetsgruppens presentation fokuserade på behovet av att olika aktörer hittar varandra och samverkar i högre grad. Deltagarna, som bland annat var olika kommuner, uppmuntrades också till att delta i Klimatarenan. Efter presentationen fick deltagarna diskutera hur de kan främja en cirkulär samhällsplanering i sina respektive roller, samt hur dessa möjligheter skiljer sig åt mellan olika roller.


2024 – ett nytt år för samverkan och utveckling

Inför 2024 ser vi fram emot att fördjupa samverkan i arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm. Vi kommer fortsatt rikta fokus på möjligheter för cirkulärt byggande inom markanvisningar och kravställning i upphandling – och självklart uppmärksamma hur aktörer i bygg- och fastighetsbranschen kan arbeta strategiskt och operativt i dessa frågor, i linje med EU-reglering och planetära behov. God fortsättning!

Här kan du läsa mer om arbetsgruppen för cirkulär planering.

 

Skribenter, Arbetsgruppen för cirkulär planerings kommunikationsutskott;

Julia Toft Sandén, Atrax Energi & Miljö
Martin Ström, Atrax Energi & Miljö
Nadine Aschenbach, Ramboll
Anette Olovborn, Dark Matter Labs
Erik Alheim, Järfälla kommun
Kerstin Svensson, Järfälla kommun
Hanna Kreplin, Klimatarena Stockholm

Arbetsgruppsledning för cirkulär planering:

Fanny Norkko, Wallenstam
Lise-Lott Larsson Kolessar, White Arkitekter
Thomas Stoll, IVL Svenska Miljöinstitutet

Aktuellt