1 sep 2025

Uppföljning av Klimatarena Stockholms klimatlöfte 2024

Hur förhåller sig Klimatarena Stockholms deltagare till det klimatlöfte de skrivit under? Under våren har arbetet under året 2024 följts upp via en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att ett deltagande på Klimatarena Stockholm upplevs ha haft en positiv påverkan, särskilt genom kunskapsutbyte och nätverkande.

Uppföljningens syfte är framförallt att visa på hur deltagande organisationer på Klimatarena Stockholm förflyttar sig mot det gemensamma klimatlöftet. Nu publiceras rapporten med resultatet av uppföljningen. Rapporten presenterar upplevda hinder och möjligheter samt vilka konkreta åtgärder de olika aktörerna vidtagit för att nå sina klimatmål. Fokus ligger även på vilka sätt kravställning i upphandling inom nybyggnads- ROT- och anläggningsprojekt används med syfte att uppnå en reducerad klimatpåverkan. Utöver dessa delar innehåller rapporten även svarsresultat i form av medskick som kommer att användas som stöd i utveckling av Klimatarena Stockholms samverkansarbete framåt.

Enkäten skickades ut till 129 deltagare i Klimatarena Stockholm. Svarsfrekvensen var hög, 84% vilket betyder att 108 deltagare besvarade minst en enkätfråga. Privata aktörer utgjorde det klart största segmentet bland de svarande och vanligast var konsulter eller arkitekter samt aktörer inom ROT- och nybyggnadsprojekt.

En övervägande del av de svarande ser goda möjligheter att nå sina klimatmål men menar samtidigt att de största hindren utgörs av bristande styrning inom de svarandes egen organisation samt hos deras beställare. Även finansiering och kunskap anses som stora hinder i att nå klimatmålen.

Offentliga aktörer uppger att de ofta eller alltid beaktar klimatpåverkan i planering och upphandling, men uppföljning och öppenhet för innovation är mindre vanligt förekommande. Det senare är ett svarsresultat som står i kontrast till materialleverantörernas svar att de arbetar aktivt med att utveckla produkter med lägre klimatpåverkan och erbjuder cirkulära lösningar.

I nybyggnadsprojekt är det vanligast att ställa krav på klimatprestanda och användning av byggmaterial med låg klimatpåverkan. Återbruk och bevarande samt adderande av kolsänkor är mindre vanligt.

Uppföljningsenkäten innehöll också en fråga om upplevelsen av själva enkäten där responsen var sammantaget positiv. Det fanns även möjlighet att lämna förbättringsförslag till Klimatarena Stockholms fortsatta arbete där flera medskick finns listade. Resultatet som helhet kommer att tas om hand av Klimatarena Stockholms processledning, strategigrupp och dess arbetsgrupper under hösten.

En sammanfattad bild av resultatet kommer även att presenteras vid kommande Chefsforum i september samt vid Klimatarena Stockholms högnivåmöte i oktober.

Ta del av hela uppföljningen här

På uppdrag av Klimatarena Stockholm har WSP sammanfattat och gjort en analys av resultatet av uppföljningen. Arbetet har utförts i nära samarbete med processledning, Alva Herdevall och Johanna Lampinen Dunér för Klimatarena Stockholm. Från WSP har Kia Hultin och Peter Bjerkesjö (uppdragsansvarig) och Sara Borgström utfört arbetet.