Samverkan, drivkrafter och nya mindset – 2023 års reflektioner från arbetsgruppen för cirkulär planering

År 2023 går mot sitt slut och vi blickar tillbaka på ett händelserikt år fyllt av insatser för en cirkulär och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholm län. I arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm samarbetar privata och offentliga aktörer för att skapa förutsättningar för ett cirkulärt byggande i samhällsplaneringen.

På nationell nivå står byggsektorn idag för ca 20 procent av Sveriges växthusgaser och ca 40 procent av Sveriges avfall. Flera aktörer i branschen omfattas redan idag av EU Taxonomin, och från och med januari 2024 ökar succesivt antalet aktörer som omfattas av EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD), som innehåller upplysningskrav för klimatpåverkan, resursanvändning och cirkulär ekonomi. De planetära och miljömässigt kritiska behoven, tillsammans med de regulatoriska kraven på marknadsaktörer, tydliggör vikten av samverkan för att tillsammans driva branschen i en klimatneutral och cirkulär riktning.

Matcha det befintliga beståndet till våra framtida behov

I arbetsgruppen för cirkulär planering engagerar sig nu ca 50 aktörer. Under året har vi börjat identifiera hinder och samla åtgärder i samhällsplaneringen för att öka cirkularitet och resurseffektivitet i en åtgärdskatalog. Genom workshops, webbinarium och riktat utskottsarbete har arbetsgruppen identifierat att bristande kunskap om cirkulärt byggande i tidig fysisk planering är ett betydande hinder för att få till stånd en cirkulär samhällsbyggnadsprocess.

Redan på idéstadiet, innan den lagstadgade samhällsbyggnadsprocessen startar, behöver förutsättningar för ett cirkulärt byggande finnas med för att sedan löpa som en röd tråd genom planering, projektering och genomförande. Vi behöver ställa oss frågan – behöver vi ens riva och bygga nytt, eller finns det möjlighet att direkt återbruka befintliga byggnader för nya syften? Om inte, hur kan vi vidare in i detaljplaneskedet möjliggöra flexibilitet och anpassade processer för att skapa nya materialflöden och ta tillvara befintliga material och värden? För detta behöver samtliga berörda aktörer utveckla nya arbetssätt, samarbeten och affärsmodeller som möjliggör ett cirkulärt byggande.

Innan sommaren bjöds arbetsgruppen in till seminariet ”Kulturmiljö i den cirkulära planeringen”, som arrangerades av Länsstyrelsen Stockholm, Länsmuseet och Stadsmuseet i Stockholm, samt Stockholms stad. I en presentation berättade vi om samarbetet för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm och synergierna mellan kulturmiljö och bevarandet av befintligt bestånd ur ett klimatperspektiv.

Kommuner som möjliggörare

Under året har vi fokuserat på markanvisningar som ett framgångsrikt verktyg för att främja cirkulärt byggande. Detta kom därför att bli höstens tema. I september hölls en arbetsgruppsträff med fokus på goda exempel från Göteborgs stad, Uppsala kommun och Stockholms stad. Senare under hösten bjöd Sollentuna kommun in hela arbetsgruppen för att diskutera olika aktörers behov inom en markanvisning för att kunna bygga cirkulärt, och vilka bedömningskriterier som är lämpliga i en markanvisningstävling med fokus på cirkulärt byggande. Ett utskott inom arbetsgruppen sammanställer nu resultaten från workshopen i en förslagslista och guide.

Arbetsgruppen för cirkulär planering har även uppmärksammat stöd för ökad cirkuläritet i Plan- och bygglagen. I oktober arrangerade arbetsgruppens utskott för kommunikation, tillsammans med Boverket, ett webbinarium med frågeställningen: Hur kan en kommun främja cirkulär samhällsplanering? På webbinariet riktade vi strålkastarljuset mot drivkrafter, potentialer, regulatoriska krav och möjligheter för kommuner. EU:s avfallshierarki kan användas som princip i samhällsplaneringen för att bevara värden i den bebyggda miljön. Att utgå från det befintliga beståndet i planeringen kan vara en lösning på målkonflikten mellan kommunens mål om minskade klimatpåverkan och bostadsbehovet. Tillsammans med Boverket presenterade vi åtgärder för att främja cirkulärt byggande i samhällsplaneringen – exempelvis genom att sätta tydliga mål för cirkulärt byggande i miljöprogram och översiktsplaner, förbjuda rivning av kulturhistoriska skäl, reglerera flexibel användning och gestaltning och använda markanvisningstävlingar för att hitta lösningar för ett cirkulärt byggande. Våra avslutande medskick på webbinariet var:

• Samarbeta tidigare och mer – bjud in till dialog med exploatörer och leverantörer, med gemensamma ambitioner
• Använd kommunens möjligheter att sätta bindande mål och ställa krav i form av: klimat- och miljömål, cirkulära mål, krav i markanvisningar och upphandlingar
• Utveckla (digital) infrastruktur för att underlätta handel med sekundära varor och råvaror: återbruksdepåer, återbruksplattformar, kartläggning av tillgängliga resurser
• Satsa på utbildning och kompetenshöjning, dialogträffar och erfarenhetsutbyte.

Titta gärna på webbinariet i efterhand.

I november närvarade arbetsgruppen på en nätverksträff för regionala stadskärnor, i syfte att informera om cirkulär samhällsplanering och att engagera deltagarna genom diskussion. Arbetsgruppens presentation fokuserade på behovet av att olika aktörer hittar varandra och samverkar i högre grad. Deltagarna, som bland annat var olika kommuner, uppmuntrades också till att delta i Klimatarenan. Efter presentationen fick deltagarna diskutera hur de kan främja en cirkulär samhällsplanering i sina respektive roller, samt hur dessa möjligheter skiljer sig åt mellan olika roller.

2024 – ett nytt år för samverkan och utveckling

Inför 2024 ser vi fram emot att fördjupa samverkan i arbetsgruppen för cirkulär planering på Klimatarena Stockholm. Vi kommer fortsatt rikta fokus på möjligheter för cirkulärt byggande inom markanvisningar och kravställning i upphandling – och självklart uppmärksamma hur aktörer i bygg- och fastighetsbranschen kan arbeta strategiskt och operativt i dessa frågor, i linje med EU-reglering och planetära behov. God fortsättning!

Här kan du läsa mer om arbetsgruppen för cirkulär planering.

Skribenter, Arbetsgruppen för cirkulär planerings kommunikationsutskott;

Julia Toft Sandén, Atrax Energi & Miljö
Martin Ström, Atrax Energi & Miljö
Nadine Aschenbach, Ramboll
Anette Olovborn, Dark Matter Labs
Erik Alheim, Järfälla kommun
Kerstin Svensson, Järfälla kommun
Hanna Kreplin, Klimatarena Stockholm

Arbetsgruppsledning för cirkulär planering:

Fanny Norkko, Wallenstam
Lise-Lott Larsson Kolessar, White Arkitekter
Thomas Stoll, IVL Svenska Miljöinstitutet

Klimatarena Stockholm vinner pris på Återvinningsgalan 2023!

Klimatarena Stockholm prisas i kategorin Årets Förebyggare för sitt arbete med att utgå från befintlig bebyggelse, främja återbruk och materialåtervinning i bygg- och anläggningsprojekt.

Priset tilldelas en person, företag, verksamhet eller organisation som i praktiken visar att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall och inspirera andra att arbeta avfallsförebyggande.

Vi är mycket stolta och glada över utmärkelsen! Det är ett kvitto på att samarbeten och gemensamma initiativ är vägen framåt för att få ett nytt perspektiv på resurshantering inom bygg- och anläggningsbranschen, som i sin tur accelererar klimatomställningen, säger Lasse Andersson, processledare på Region Stockholm.

I Klimatarena Stockholms arbetsgrupper återbruksmarknad och cirkulär planering samarbetar byggaktörer, entreprenörer, arkitekter och kommuner för att skapa förutsättningar och konkreta lösningar för att främja cirkulärt byggande i Stockholms län. Fokuset ligger på att identifiera åtgärder i tidiga skeden för att öka bevarandet av befintligt bestånd samt att få i gång en industriell marknad för återbrukat byggmaterial i Stockholms län.

Vi hoppas att alla ni engagerade deltagare på Klimatarena Stockholm känner att det här är ert pris. Det är ni som driver den cirkulära omställningen i branschen genom att komma med smarta lösningar och på ett prestigelöst sätt dela med er av er kunskap till andra, säger Frida Åberg, processledare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Priset delades ut på Återvinningsgalans årliga event som arrangeras av tidningen Recycling, Sveriges ledande tidskrift inom återvinning och avfallshantering. Klimatarena Stockholm är en neutral och demokratisk plattform där privata och offentliga aktörer samt akademin samarbetar för att accelerera omställningen till en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholms län.

Klimatarena Stockholm nominerade till Årets Förebyggare på Återvinningsgalan 2023

Klimatarena Stockholm är en av tre finalister som tävlar om utmärkelsen Årets förebyggare. Priset som delas ut den 30 november tilldelas en verksamhet som framgångsrikt har visat att det är möjligt att förebygga uppkomsten av avfall och som kan tjäna som inspiration för andra att arbeta avfallsförebyggande.

Återvinningsgalan är ett välkänt årligt event som arrangeras av tidningen Recycling, som är Sveriges ledande tidskrift inom återvinning och avfallshantering. Galan ger en möjlighet för branschens aktörer att mötas, utbyta erfarenheter och inspirera varandra att fortsätta arbeta för en hållbar framtid.

Målet för Klimatarena Stockholm är en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholms län. Två arbetsgrupper har fokus på cirkularitet och deltagare samarbetar kring hur vi maximerar användningen av våra resurser. Ett cirkulärt byggande handlar om att minska behovet av nya material samt främja återbruk och materialåtervinning av byggprodukter.

I Klimatarena Stockholms arbetsgrupp för cirkulär planering är fokus på att utgå från befintliga byggnader i samhällsbyggnadsprocessen, planera för återbruk av byggmaterial och ställa krav på cirkularitet i nyproduktions- och ombyggnationsprojekt. Under hösten 2023 fokuserar arbetsgruppen på markanvisningar som ett verktyg för att främja cirkulärt byggande.

I arbetsgruppen Återbruksmarknad träffas aktörer från hela värdekedjan i Stockholms län för att utveckla en återbruksmarknad för byggmaterial genom att få till stånd mellanlager och säkerställa utbud av återbrukat byggmaterial. Just nu samlar arbetsgruppen svar på olika frågor och myter kring återbruk i ett FAQ som publiceras under hösten.

Stort intresse för bygg- och anläggningssektorns klimatomställning i Stockholms län

På Klimatarena Stockholm samarbetar företag, offentliga organisationer och forskningsinstitut för att öka takten på klimatomställningen i Stockholms län. Nu går samarbetet in ett nytt skede, som innebär att samverkansplattformen permanentas genom olika insatser.

Klimatarena Stockholm startade som ett projekt år 2021 med syfte att effektivisera och strukturera samverkan mellan länets företag, kommuner och akademi för att öka takten på klimatomställningen i länet. Projektet har sedan dess vuxit och kommer från och med i höst att bli en integrerad del av Länsstyrelsens och Region Stockholms samverkan med deltagande organisationer.

Nu avslutar vi en projektperiod och går in i en ny fas. Vi har arbetat med att bygga upp en arena för företag där de tillsammans med offentliga aktörer fått möjlighet att utveckla sitt samarbete. Idag tar vi ytterligare ett kliv framåt då vi permanentar arenan genom olika insatser, tillsammans gör vi skillnad! Säger Louise Schlyter, enhetschef på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Det är kul att se deltagarnas engagemang och få följa hur arbetsgrupperna tar form, fortsätter Martin Påhlman, enhetschef på Region Stockholm. Tillsammans minskar vi utsläppen för att utveckla Stockholmsregionen till att bli Europas bästa storstadsregion!

Vid Klimatarena Stockholms forum för hållbarhetschefer den 5 september samlades omkring hundra hållbarhetschefer inom bygg- och anläggningssektorn i Stockholms län för att diskutera hur upphandling kan forma vägen mot en klimatneutral och cirkulär bygg- och anläggningssektor i regionen. Deltagarna fick inte bara ta del av tidigare genomförda åtgärder, utan även framtidens planer och visioner.

Panelsamtal på Klimatarena Stockholms forum för hållbarhetschefer den 5 september 2023 med representanter från strategigruppen Anna-Karin Croner, NCC Building och Jonas Tolf, Stockholms stad samt representanter för arbetsgrupperna Ylva Åborg, FOJAB och Thomas Stoll, IVL Svenska Miljöinstitutet. Moderator Malin Strand (Fossilfritt Sverige) till vänster.

Ett av Klimatarena Stockholms huvudmål är att stärka dialogen mellan Region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, företag, kommuner och forskningsinstitut.

Klimatarena Stockholm verkar ha blivit det vi hoppades på – förutom att vi har byggt upp en samarbetsplattform med förutsättningar för en demokratisk organisationsstruktur, har Klimatarenan också blivit en mötesplats som många av deltagarna upplever präglas av inspiration och prestigelöshet. Nu gäller det att vi tar med oss resultaten från allt fint arbete till våra organisationer och omsätter i praktiken så att det blir verkstad, säger Jonas Tolf.

Ett annat centralt mål är att utveckla och omsätta en samarbetsstruktur som leder till konkreta åtgärder inom prioriterade områden och bygg- och anläggningsprojekt. Thomas Stoll, gruppchef på IVL Svenska Miljöinstitutet och en av arbetsgruppsledarna för cirkulär planering, poängterar det spännande arbetet som görs för att främja cirkulärt byggande. Han nämner även att insatserna kommer att fördjupas under hösten, med särskilt fokus på hur markanvisningar kan användas som verktyg för cirkulärt byggande.

Även klimatsmarta material är fokus för samarbetet. Ylva Åborg, arkitekt på FOJAB och en av arbetsgruppsledarna för klimatsmarta material, betonar bland annat vikten av att minska utsläppen genom att göra kloka materialval i byggprojekt. Hon nämner också att deras mötesserie om olika byggnadsdelar har inspirerat många deltagare att utforska miljövänliga produkter och utbyta värdefulla erfarenheter.

Vi har fokuserat på hur man kan minska utsläppen genom att göra medvetna material- och produktval. Ett av de bästa sätten för att minska risker och komma snabbare framåt i arbetet med att minska koldioxidavtrycket, är att utbyta erfarenheter. Det har varit väldigt roligt att se hur mycket deltagarna uppskattat att få inspiration om vilka klimatsmarta produkter som finns på marknaden och har andra i branschen arbetar, berättar Ylva Åborg.

Samverkan i hela värdekedjan är avgörande för att uppnå målet om en klimatneutral bygg- och anläggningssektor senast 2030 i Stockholms län. Klimatarena Stockholm fortsätter sin resa mot en klimatneutral och hållbar byggsektor i Stockholms län och visar att samarbete är nyckeln till en bättre framtid.

Till och med oktober 2023 finansieras Klimatarena Stockholms delvis av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Så här kan upphandling accelerera klimatomställningen inom bygg- och anläggningssektorn

Klimatarena Stockholms forum för hållbarhetschefer

Inom Klimatarena Stockholm samarbetar företag, akademi och offentliga organisationer för att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningssektorn i Stockholms län. Är du nyfiken på vad som är på gång? Är din organisation intresserad av att delta i samarbetet?

Välkommen till Klimatarena Stockholms forum för hållbarhetschefer den 5 september! Mötet är öppet för alla intresserade inom bygg- och anläggningssektorn. Tema för forumet är upphandling och uppföljning som acceleratorer för omställningen till ett klimatneutralt och resurseffektivt byggande i Stockholms län. Hur kan du som beställare ställa krav och sätta mål för att styra mot ett cirkulärt byggande? Hur kan skarpa klimatkrav vara kostnadseffektiva, jämställda och konkurrenskraftiga?

Tid: Tisdagen den 5 september, klockan 09.00–11.00 (frukostmingel från 08.15).

Plats: 7A Odenplan, Norrtullsgatan 6, Stockholm. Lokal: Loke.

Program (uppdateras löpande):

• Välkomstanförande av Gustav Hemming (C), klimatregionråd, Region Stockholm och och Anna Conzen, Tillväxtdirektör, Länsstyrelsen i Stockholms län
• Inspirationsföreläsningar av Ola Stjärnborg, hållbarhetsspecialist, Upphandlingsmyndigheten och Rikard Sjöqvist, Granitor, representant för LFM30 – färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö
• Rapporter från Klimatarena Stockholms strategigrupp och arbetsgrupper om samarbetet: åtgärdskatalog för cirkulär planering, gemensamma beräkningsanvisningar, samverkan för mellanlager av återbrukat byggmaterial med mera
• Gruppdiskussioner om upphandling och uppföljning som verktyg för förändring i Stockholms län.

Anmälan och mer information:
Anmäl dig senast den 31 augusti. Deltagandet är gratis.

Forum för hållbarhetschefer är mötesplatsen för organisationerna som har skrivit under Klimatarena Stockholms klimatlöfte. Här finns mer information om klimatlöftet. Till forumet är en representant per deltagande organisation välkommen. Det kan vara hållbarhetschef eller annan funktion som ansvarar för eller förankrar klimat- och hållbarhetsfrågor inom organisationen i Stockholms län. Detta forumsmöte den 5 september är öppet för fler deltagare, även från organisationer som ännu inte skrivit under klimatlöftet.

Varmt välkomna!

Gemensamma beräkningskriterier för byggnader gör det möjligt att jämföra klimatkalkyler

Byggnaders klimatpåverkan behöver vara jämförbara. För det krävs ett gemensamt sätt att beräkna klimatpåverkan. Nu har bostadsbyggande bolag, skolfastigheter och fastighetskontoret inom Stockholms stad samt Hållbart Stockholm 2030 (HS30) tagit fram gemensamma kriterier för nybyggnation av flerbostadshus i samarbete med Klimatarena Stockholm.

Bostadsbyggande bolag inom Stockholms stad, Skolfastigheter och stadens fastighetskontor, HS30 och Klimatarena Stockholm samlar ett stort antal byggherrar, som nu tillsammans är överens om väsentliga kriterier för hur en klimatkalkyl ska beräknas. Beräkningskriterierna utgör ett stöd och det är upp till varje organisation att välja hur de ska användas.

Förhoppningen är att de gemensamma kriterierna ska bli brett accepterade i branschen och på så sätt sporra branschen att snabbare ställa om till ett hållbart byggande. Det är kritiskt för arbetet mot målet att reducera klimatavtrycket från branschen.

En utmaning inom branschen är att det finns olika sätt att räkna på klimatpåverkan av nybyggnation av flerbostadshus. Detta gör det svårt att jämföra olika byggnader mellan aktörer. Därför har en arbetsgrupp med hjälp av WSP, tagit fram en klimatberäkningsanvisning med kriterier för klimatkalkylens utförande. Genom att vi har gemensam metodik att beräkna klimatpåverkan skapas trygghet i beräkningarna och möjlighet att jämföra olika projekt för att på så sätt driva utvecklingen framåt, säger Andreas Huss, koordinator för nätverket HS30 och senior projektledare RISE.

Kriterierna delas fritt för att lättare möjliggöra en ökad jämförbarhet mellan projekt och dela erfarenheter. Genom att ha gemensamma anvisningar blir det också lättare för exempelvis entreprenörer och mjukvaruutvecklare att veta vad som efterfrågas.

Gemensamma beräkningsanvisningar gör att vi kan ändra fokus från hur vi ska räkna till att ägna oss åt att faktiskt minska klimatpåverkan från projekten, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan och representant i Klimatarena Stockholms strategigrupp för fokusområde bygg och anläggning.

De viktigaste skillnaderna i de gemensamma klimatberäkningsanvisningarna jämfört med Klimatdeklarationen är:

• Inkludering av byggdel 7 – 8
• Inkludering av projektspecifika transportuppgifter
• Rekommendation gällande användning av klimatdata
• Rekommendation gällande verifikat
• Krav på täckningsgrad, samt miniminivå för densamma
• Möjlighet att använda schabloner för de olika delar som ingår i A4 och A5

Inom Stockholms stad har vi länge jobbat med LCA-beräkningar, men inför de nya lagkraven 2022 på klimatdeklaration vid nybyggnation ville vi ligga i framkant och ha en bra metodik. Tillsammans med bostadsbolagen jobbade vi på miljöförvaltningen fram anvisningar som nu har samordnats med HS30:s arbete så att vi har en gemensam metodik som också kan spridas till fler aktörer genom Klimatarena Stockholm, säger Fadi Alnaji, projektledare Miljöförvaltningen i Stockholm stad.

De tar avstamp i Boverkets klimatdeklaration och gör vissa tillägg och justeringar. Anvisningarna kommer revideras halvårsvis av en teknisk kommitté med medlemmar från alla tre grupperingar inom ramen för samverkan inom Klimatarena Stockholm.

För att gå vidare med ytterligare moduler har HS30 även beställt en sammanställning av kunskapsläget för byggdel 7 – invändiga ytskikt och rumskomplettering, samt byggdel 8 – installationer. Denna sammanställning delas fritt via HS30s hemsida, ladda ned här.

Vill du veta mer?
Välkommen till ett webbinarium om beräkningsanvisningarna den 26 maj, klockan 11 – 12. Anmäl dig här.

Anvisningarna kommer att utvärderas regelbundet av en teknisk kommitté med medlemmar från Stockholms stad, HS30 och Klimatarena Stockholm. Version 1.1 formulerades 20231120 och består enbart av redaktionella förtydliganden
gällande följande:

• Avsnitt 4, Vilka byggdelar som ingår
• Avsnitt 7.2, Att täckningsgraden ska användas för att räkna upp slutresultatet
• Referenser, Fungerande länkar till IVLs rapport om schabloner

Här hittar du anvisningarna

Kontakt

Rickard Nygren, arbetsgruppsledare klimatberäkning Klimatarena Stockholm / White Arkitekter. rickard.nygren@white.se, 072-11583092

Andreas Huss, Koordinator HS30/senior projektledare RISE Research Institutes of Sweden andreas.huss@ri.se, 070-3446187

Fadi Al-Naji, projektledare Energicentrum Stockholms stad. fadi.alnaji@stockholm.se, 08-50828973

Lasse Andersson, projektledare Klimatarena Stockholm / Region Stockholm. lasse.andersson@regionstockholm.se, 072-459 67 93

Om Klimatarena Stockholm
Klimatarena Stockholm är en frivillig aktörsdriven samverkansplattform för företag, offentliga organisationer och akademi i Stockholms län. Inom fokusområde bygg och anläggning samlas aktörer längs hela värdekedjan kring ett klimatlöfte för en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholms län 2030. Initiativtagare är Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län.

www.klimatarenastockholm.se

Om HS30
I HS30 (Hållbart Stockholm 2030) samlas aktörer från bostadsutvecklingssektorn i Mälardalen, som tillsammans arbetar för att kraftfullt minska det ekologiska avtrycket från branschen och för att ta social hållbarhet på än större allvar.

www.hs30.se

Ny arbetsgrupp med fokus på klimatsmarta byggmaterial

Vilken roll spelar byggmaterialet för att halvera klimatavtrycket från bygg- och anläggningsprojekt? Det var en av frågorna som den nystartade arbetsgruppen för klimatsmarta material på Klimatarena Stockholm diskuterade på sitt första möte i tisdags 7 mars.

Möjligheterna är enorma! Idag är det möjligt att halvera klimatavtrycket från materialen utan att nyttja obeprövade innovationer. Helt enkelt genom att göra noggranna val, resursoptimera, prioritera hållbarhetsmålen och ställa tydliga krav som gäller i alla led. Det behöver inte ens kosta mer, säger gruppledare Ylva Åborg från FOJAB.

Arbetsgruppen för klimatsmarta material är en del av Klimatarena Stockholm, en regional plattform för företag, kommuner och akademi med syfte att accelerera klimatomställningen i länet. Tisdag, den 7 mars 2023, samlades ett 40-tal personer från olika organisationer, byggherrar, fastighetsägare, arkitekter, materialleverantörer och kommuner, för att få inspiration kring klimatsmarta material, utbyta erfarenheter och diskutera formerna för det fortsatta samarbetet. Ylva Åborg från FOJAB är arbetsgruppsledare och tar med sig inspiration och lärdomar från FOJAB:s engagemang i LFM30 i Malmö:

Vi behöver utveckla branschpraxis med gemensamma kravställningar för att skapa en tydlig efterfrågan på klimatsmarta material och produkter. Vi har inte tid att se klimatarbetet som ett varumärkesarbete där alla ska hitta sin egen väg utan behöver samarbeta för att jobba effektivt och få med hela branschen.

En materialneutral mötesplats

Byggmaterial står för omkring 80% av växthusgasutsläppen vid nybyggnation. Att arbeta med klimatsmarta lösningar i både ny- och ombyggnation är därför avgörande för att nå klimatmålen. Syftet med arbetsgruppen är att skapa en mötesplats för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Målet är att förskjuta normen i Stockholms län och göra det till standard att bygga med en halverad klimatpåverkan (jämfört med 2020).

En av utmaningarna för att minska klimatavtrycket från byggmaterialet är att nya tekniker och nya material kan innebära risker. Det krävs mod att testa något nytt och det här är ett arbete som inte bara kan göras av några modiga få. Det är viktigt att vi är generösa med att dela med oss av våra erfarenheter så vi kan bygga upp bra referensbibliotek och skapa ökad kunskap, som i sin tur minskar risker och ökar hastigheten i omställningen, säger Ylva Åborg, FOJAB.

Arbetsgruppen är materialneutral, det betyder att inget materialslag kommer att prefereras. Målgruppen är byggherrar, entreprenörer, materialleverantörer, konsulter, byggvaruhandeln, konstruktörer, materialforskare samt kommuner. Under tisdagen presenterades exempel på hur klimatförbättrad betong och stål, byggmaterial av papper, träfiber och återbrukat tegel kan minska klimatavtrycket i projekt.

Åtgärder för klimatneutralitet

Framöver vill arbetsgruppen samarbeta kring innovationer, upphandlingskrav och inte minst utbyta erfarenheter och goda exempel. Det finns ett behov av att övervinna gemensamma hinder, säger Ylva Åborg, FOJAB:

För att identifiera och punktera hinder behöver vi vara många med olika kompetens och roller som drar åt samma håll. Utveckling av tillverkning måste ske samtidigt som vi ser över normer och regler, finansiering, mät- och uppföljningsmodeller, kalkyler mm. Jag är dessutom övertygad om att ett prestigelöst och öppet samarbete kommer leda till nya lösningar och innovationer.

Ylva Åborg, FOJAB

Nästa steg

På frågan om vad hon ser mest fram emot med arbetsgruppen för klimatsmarta material svarar Ylva Åborg:

Allt jag kommer att lära mig. Jag ser fram emot att få frågan om klimatsmarta material belyst från olika håll och från olika professioner. Det är när vi förstår varandras problem, behov och kompetens som vi kan hitta nya vägar. Jag ser fram emot att verka inom ett forum utan stuprörstänk.

Är du intresserad av att vara med och engagera dig i arbetsgruppen för klimatsmarta byggmaterial på Klimatarena Stockholm? Hör av dig till Hanna Kreplin.

Läs mer om hur ni kan bli deltagare på Klimatarena Stockholm:

Var med

Infoträff om Klimatarena Stockholms klimatlöfte

Klimatarena Stockholms klimatlöfte är en gemensam målsättning för att accelerera klimatomställningen i Stockholms län. Inom fokusområde bygg och anläggning är ambitionen att gå före och halvera utsläppen till 2030 i Stockholms län. Klimatlöftet kan idag skrivas under av aktörer inom bygg- och anläggningssektorn i länet och är anpassat utifrån olika aktörers rådighet och förutsättningar att bidra. Genom att skriva under klimatlöftet blir er organisation deltagare på Klimatarena Stockholm och får möjlighet att vara med i samarbetet och delta i arbetsgrupper.

På den här infoträffen går vi igenom vad det innebär att skriva under klimatlöftet och vad Klimatarena Stockholm erbjuder. Du får också möjlighet att ställa frågor.

Anmäl dig till infoträffen

Läs mer om klimatlöftet

Event: Inspirationsmingel för en klimatneutral byggsektor

Klimatarena Stockholm hälsar dig varmt välkommen till ett inspirationsmingel för alla aktörer som är eller vill bli aktiva inom fokusområde bygg och anläggning!

Vi träffas, nätverkar och tar del av initiativ i absolut spjutspets inom bland annat stadsutveckling, klimatberäkning och återbruk. Ta chansen att knyta nya kontakter och fördjupa din kunskap om hur företag i Stockholmsregionen just nu ställer om och hur din organisation kan engagera sig i pågående och nya samarbeten på Klimatarena Stockholm.

Kom och träffa andra som vill driva på för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Stockholms län!

Länk till anmälan

Event: Hur skapar vi en återbruksmarknad för byggmaterial i Stockholms län?

Den 15 november bjuder Klimatarena Stockholm och Stockholms stads Klimatpakt in till lunchmingel och en eftermiddag om cirkulärt byggande och återbruk i Stockholms län.

Det blir ett event med extra stort fokus på nätverkande, diskussion och att lära av varandra.
Tillsammans med flera inbjudna experter får du möjlighet att diskutera…

• hur en kommun kan jobba med att främja återbruk och cirkulärt byggande
• vad som behövs för att få till fungerande mellanlager och återbrukscentral
• erfarenheter av att återbruka byggmaterial från enskilda projekt
• hur vi får ett större utbud av återbrukat byggmaterial
• vilka utmaningar det finns för att accelerera omställningen till ett cirkulärt byggande i Stockholm

Vill du vara en del av återbruksaffären i Stockholms län?
Varmt välkommen!

Anmäl dig här.